Kategori: it-relaterade hälsoproblem

smärta i armbågens muskelfästen. – Or­sakas oftast inte av att man spelar tennis, utan det är en belastningsskada, orsakad av enformiga rörelser. Det kan bland annat bero på arbete med dator, i synnerhet med mus eller styrplatta. – På engelska: tennis elbow; medicinsk term: lateral epikondylit.

[belastningsskador] [ändrad 19 januari 2022]

kroppslig skada som or­sakas av upp­repade likartade rörelser. – Rörelserna i sig be­höver inte vara skadliga eller ens ansträngande: det är repetitionen som sliter. – Skillnaden mellan belastningsskador och förslitningsskador är oskarp. Ibland används orden som synonymer. I andra fall talar man om belastningsskada när muskler, nerver, senor och ligament drabbas, men om förslitningsskada när brosket i lederna är utslitet. – På engelska: repetitive strain injury, RSI, även: mechanical onset repetitive strain injury, MORSI.

[belastningsskador] [ändrad 30 augusti 2021]

smärta eller domningar i handen på grund av att en nerv har kommit i kläm i karpal­tunneln. – Karpaltunnelsyndrom är en vanlig skada bland personer som arbetar mycket med datorer eller med kassaapparater. Men det uppstår också hos andra. – Karpaltunneln är en trång passage i handleden där bland annat en nerv passerar. Den uppåt­vinklade handställning som lätt uppstår vid tangentbordsarbete gör passagen ännu trängre, vilket kan leda till att nerven kommer i kläm. Det leder i sin tur till smärta eller domningar. – Karpaltunnelsyndrom kan förebyggas genom en lämplig arbetsställning, till exempel ett underlag för hand­leden och genom att man använder styrplatta i stället för mus. Det kan också avhjälpas med en enkel operation som vidgar karpaltunneln. – Karpaltunnelsyndrom räknas som en belastningsskada. – På engelska: carpal tunnel syndrome, en typ av repetitive strain injury.

[it-relaterade hälsoproblem] [ändrad 30 november 2019]

allmän beteckning på kroppsliga besvär som orsakas av musanvändning. Det kan vara värk och stel­het i fingrar, händer, armar, särskilt i armbågen (så kallad tennisarmbåge), axlar och nacke. Det brukar uppträda på samma sida som den arm som man manövrerar musen med. – Musarm före­byggs genom att man undviker att använda mus och i stället använder styrplatta eller något liknande. Man kan också se till att ha musen framför sig, mellan datorn och magen – inte vid sidan av tangentbordet. Det är också viktigt att resa sig från arbetsplatsen och sträcka på sig ofta. – Behandling är massage, sjukgymnastik och antiinflammatoriska medel. – På engelska kallas musarm ibland för computer mouse fatigue, men ofta används bara det övergripande begreppet repetitive strain injury, RSI eller, mer precist, mechanical onset repetitive strain injury. – Se belastningsskada och Internationella musarmsdagen.

[belastningsskador] [ändrad 24 september 2018]