evaluation

  1. – i matematik och programmering: evaluering – beräkning av det faktiska värdet av ett algebraiskt uttryck, en integral eller beräkning av utdata från ett avsnitt programkod. I stället för evaluering säger man ofta beräkning. – Se också ivrig beräkning (eager evaluation) och lat beräkning (lazy evaluation);
  2. utvärdering, bedömning.

[matematik] [programmering] [10 januari 2019]

selektion

– val, urval:

  1. – i programkörning: programmets val mellan två eller flera alternativ (hopp) vid en punkt i programkörningen; valet bestäms vid varje enskild körning av utfallet av tidigare beräkningar eller av andra omständigheter som programmet känner till:
  2. – i statistik: urval – den del av den totala relevanta populationen som undersöks, och som man sedan drar slutsatser om hela populationen från. För att man ska kunna dra korrekta slutsatser måste urvalet / selektionen vara representativt för helheten, annars talar man om urvalsfel.

– På engelska: selection.

[programkörning] [statistik] [24 september 2018]

heltalsrepresentation

principen att alla tal som behandlas i en dator måste ha formen av positiva heltal. Detta gäller för datorns inre arbete, inte för vad användaren ser. Anledningen är att när tal ska behandlas som maskinkod finns det inget tecken som står för minustecken eller decimalkomma – alla kombinationer av ettor och nollor är nämligen upptagna, eftersom alla står för hela tal. Man måste därför ta till knep för att representera negativa tal och tal med decimaler. Vilket knep som ska användas anges genom typning:

  • – för negativa tal gör man så att man delar in talmängden som datorn kan hantera (se ordlängd) i två delar: de låga talen står för positiva heltal och de höga talen står för negativa heltal. Det finns sedan sätt att utföra matematiska operationer med positiva tal (=låga tal) och negativa tal (=höga tal) så att resultatet blir rätt – se tvåkomplementsform;
  • – för tal med decimaler används flyttalsrepresentation: alla tal noteras med lika många siffror, uppdelade i två delar. Den första delen anger så många siffror som möjligt i talet (antalet är ju begränsat), den andra delen anger hur många av siffrorna som ska stå efter decimalkommat;
  • – för potensräkning (”upphöjt till”) används en representation som liknar den som används för decimaler.

– På engelska: integer representation.

[matematik] [programmering] [ändrad 7 januari 2019]

tvåkomplementsform

ett sätt att ange positiva och negativa tal med binär representation så att man kan göra beräkningar. Förutsättningen är att det inte går att ange minustecken: negativa tal måste därför anges som positiva tal på ett sätt som gör att man ändå kan göra matematiska beräkningar och få rätt svar:

  1. – Tvåkomplementsform förutsätter att alla tal i beräkningen skrivs med samma antal binära siffror (ettor och nollor). I följande exempel används åtta binära siffror, men det går bra med vilket antal som helst. Det största tal som kan skrivas med åtta binära siffror är ”11111111” (=255). Om en beräkning ger ett resultat som blir 256 eller mer ”slår kilometerräknaren om”, så efter ”11111111” kommer ”00000000”. Med vanliga decimala siffror: 255 följs av 0;
  2. – Positiva tal måste i tvåkomplementsform börja med 0. Det innebär att det största positiva tal som i tvåkomplementsform kan skrivas med åtta binära siffror är ”01111111” (=127). Positiva tal noteras som vanligt, fast alltid med så många nollor i början som behövs;
  3. – Negativa tal börjar med 1. Man räknar baklänges från 256. Talet -1 skrivs i tvåkomplementsform som ”11111111” (=255), -2 blir ”11111110” (=254) och så vidare. Det minsta negativa tal som kan skrivas med åtta binära siffror blir alltså ”10000000” (=128), som här står för -128;
  4. – Subtraktion görs sedan genom addition: det positiva talet adderas till det negativa. – Exempel (med decimala siffror): 10-3=7 blir i tvåkomplementsform 10+253=263 – men eftersom räkneverket ”slår om” till 0 vid 256 blir resultatet 263-256=7, vilket är rätt. Summan av ett positivt tal och samma negativa tal blir alltid 256, det vill säga noll.

– På engelska: two’s complement.

[matematik] [programmering] [ändrad 19 september 2018]

signedness

om siffervärden i programmering: egenskapen att vara signerad, det vill säga det att ett tal markeras som positivt eller negativt. På svenska förekommer översättningen signeradhet. – Se signerad datatyp.

[matematik] [programmering] [3 september 2018]

inferens

  1. – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
  2. inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå (eller utan sekretess) för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.

– På engelska: inference, inference attack.

[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]