dBm

decibelmilliwatt – ett sätt att ange uteffekten av radiosändare, inklusive mobiltelefoner och basstationer. Används också för annan elektrisk utrustning som optisk datakommunikation och mikrovågor. Effekten anges i relation till 1 milliwatt som sätts till noll dBm. I förhållande till 1 milliwatt anges värdet på samma sätt som med decibel, dB, (egentligen ett mått på ljudstyrka), det vill säga att fördubbling anges genom addition av [ungefär] 3. Det gör att höga tal kan anges med låga tal. 2 milliwatt motsvarar ungefär 3 dBm, 10 milliwatt blir (exakt) 10 dBm; 20 milliwatt blir 13 dBm. Skalan är alltså logaritmisk, vilket leder till att mycket hög uteffekt anges med låga tal: 100 kilowatt (en miljon milliwatt) motsvarar till exempel 80 dBm. Effekter som är lägre än en milliwatt anges med subtraktion: 0,5 milliwatt blir –3 dBm.

[fysik] [förkortningar på D] [mobilt] [måttenheter] [trådlöst] [13 augusti 2019]

grå noshörning

beteckning på en mycket sannolik händelse som, om den inträffar, får allvarliga konsekvenser, men som ignoreras. – Uttrycket blev känt 2016 genom boken The gray rhino av Michele Wucker (länk). – På engelska: gray rhinoceros eller grey rhinoceros. – Jämför med svart elefant och svart svan.

[riskbedömning] [7 augusti 2019]

Schellingpunkt

lösning på ett problem där två person måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. – Teorin om Schellingpunkter utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2005 (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.

[spelteori] [6 augusti 2019]

logistisk regression

en typ av sannolikhetsberäkning som ger svar på ifall det finns ett statistiskt samband mellan en variabel och en eller flera andra variabler. Den ena är responsvariabeln, som alltid är ja eller nej – det finns ett statistiskt samband eller det finns inget statistiskt samband. (På engelska: indicator variable.) De andra är förklarande variabler, som kan ha vilka positiva värden som helst. (På engelska: independent variables eller predictors.) – Exempel: finns det ett statistiskt samband mellan lungcancer och rökning? Responsvariabeln är, som alltid, ja eller nej. Förklarande variabler kan vara data om rökare och icke-rökare: till exempel ålder, kön, hur länge har personen rökt, hur mycket har personen rökt; har personen diagnosticerats med lungcancer. – På engelska: logistic regression. – Språkligt: Logistisk regression har inget att göra med logistik i betydelsen transporter och lagring: logistik är här ett ålderdomligt ord för matematiska beräkningar. – Mer i Wikipedia.

[sannolikhet] [statistik] [17 juni 2019]

bias

  1. – missvisande bild av något, orsakad av medvetna eller omedvetna förutfattade meningar; fördomar, partiskhet, vinkling;
  2. – i maskininlärning – tendens hos en algoritm som har utvecklats med maskininlärning att söka efter lösningar som liknar lösningarna på de de problem som algoritmen har tränats med. Men sådana kända lösningar behöver inte vara representativa för lösningarna till andra problem som är nya för algoritmen;
  3. – i statistik och annan vetenskaplig verksamhet: metodfel – systematiskt fel vid insamling och urval av data.

– Ordet bias används både på svenska och engelska.

[fel] [maskininlärning] [statistik] [29 april 2019]

evaluation

  1. – i matematik och programmering: evaluering – beräkning av det faktiska värdet av ett algebraiskt uttryck, en integral eller beräkning av utdata från ett avsnitt programkod. I stället för evaluering säger man ofta beräkning. – Se också ivrig beräkning (eager evaluation) och lat beräkning (lazy evaluation);
  2. utvärdering, bedömning.

[matematik] [programmering] [10 januari 2019]

selektion

– val, urval:

  1. – i programkörning: programmets val mellan två eller flera alternativ (hopp) vid en punkt i programkörningen; valet bestäms vid varje enskild körning av utfallet av tidigare beräkningar eller av andra omständigheter som programmet känner till:
  2. – i statistik: urval – den del av den totala relevanta populationen som undersöks, och som man sedan drar slutsatser om hela populationen från. För att man ska kunna dra korrekta slutsatser måste urvalet / selektionen vara representativt för helheten, annars talar man om urvalsfel.

– På engelska: selection.

[programkörning] [statistik] [24 september 2018]