set

  1. – i matematik: mängd – ett antal objekt som anses höra ihop. Set är den engelska termen för den tyska matematikern Georg Cantors (1845–1918) term Menge som i Mengenlehre (mängdlära). Ordet Menge / mängd / set används oftast om matematiska tal, men det kan i princip användas om vilken samling materiella eller tänkta entiteter som helst, strukturerad eller ostrukturerad. – Se till exempel data set;
  2. – lite gammalmodig engelsk beteckning på tekniska anordningar, till exempel TV set, som anses vara sammansatta av flera delar (i detta fall… antenn, mottagare, bildskärm, högtalare). Motsvarar i den betydelsen närmast svenska sats, men bör kanske hellre översättas med apparat;
  3. – även: uppsättning. – Det engelska ordet set har många andra betydelser.

[hårdvara] [matematik] [språktips] [ändrad 14 februari 2020]

data set

(eller dataset) – datamängd – en samling data som behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål av ett datorprogram. I praktiken kan detta vara:

  • – en eller flera tabeller i databaser; data set kan då ses som en synonym till databas;
  • – när det gäller NoSQL‑databaser och ostrukturerade data kan data set / datamängd stå för vilka data som helst, till exempel ett eller flera textdokument: det viktiga är att dessa data behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål, till exempel indexering av text för en sökmotor;
  • – i den terminologi som användes av IBMstordatorernas tid var en datamängd en samling data som hade formaterats på ett bestämt sätt för att kunna behandlas;
  • – i statistik: en ordnad samling data om en bestämd företeelse;
  • – i artificiell intelligens: en samling data som används för att träna program för maskininlärning och som har bedömts vara representativ för det som ska läras in;
  • data set är också en ålderdomlig engelsk term för modem.

[ai] [data] [datakommunikation] [statistik] [14 februari 2020]

Dijkstras algoritm

en algoritm för att hitta den kortaste vägen mellan två givna noder i ett nätverk. Det finns också en variant som beräknar de kortaste avstånden från en enda given nod till var och en av de andra noderna i nätverket. – Dijkstras algoritm kan användas för allt som kan avbildas som nätverk, till exempel vägnät, vilket var vad den utvecklades för. Den har också fått användning i analys och konstruktion av stora datornätverk. Det förutsätts att avstånden mellan noderna är kända och tillgängliga för algoritmen. Vid behov kan algoritmen också ta hänsyn till kostnaden för de olika alternativa vägarna. – Uppkallad efter sin upphovsman, den nederländska datorvetaren Edsger Dijkstra (1930–2002), som utvecklade den med papper och penna 1956 och publicerade den 1959.  En tillämpning av Dijkstras algoritm är protokollet OSPF. – Mer i Wikipedia.

[matematik] [nätverk] [transport och logistik] [13 december 2019]

RSA-tal

ett antal semiprimtal som användes i en tävling anordnad av säkerhetsföretaget RSA. – Semiprimtal är tal som har exakt två primfaktorer. Tävlingen, som utlystes 1991 och avslutades 2007, gick ut på att de tävlande skulle finna primfaktorerna för talen. – RSA‑talen betecknas med nummer som anger antal siffror i respektive semiprimtal. Det lägsta RSA‑talet var RSA‑100, som snabbt löstes. Det finns 54 RSA‑tal och 20 av dem har hittills faktoriserats (november 2019). Det högsta RSA‑talet är RSA‑2048, som troligen inte kommer att faktoriseras inom överskådlig framtid. – RSA‑tal upp till RSA‑576 (samt RSA‑617) har nummer som anger antalet decimala siffror i talet, högre nummer anger antalet binära siffror. – Benämningen RSA‑tal används ofta om antalet siffror i krypteringsnyckeln för RSA‑algoritmen. – På engelska: RSA numbers.

[kryptering] [tal] [6 december 2019]

algoritmisk snedvridning

systematiskt missvisande resultat av körning av en algoritm, i synnerhet om utfallet kan anses ofördelaktigt för en eller flera grupper. – Orsaken till snedvridningen kan vara själva algoritmen, men den kan också ligga i underlaget – de data som algoritmen behandlar. Det kan vara ett icke‑representativt urval, eller också återspeglar eller förstärker algoritmen orättvisor som faktiskt existerar. Programmerarens förutfattade meningar, användares beteende i sociala medier och nytillkomna förhållanden som inte togs med i beräkningen när algoritmen skrevs kan också skapa algoritmisk snedvridning. Algoritmisk snedvridning har konsekvenser för värdering av samhällsförhållanden, men också för företags analys av kunddata. En utförlig beskrivning av former av algoritmisk snedvridning finns i Wikipedia. – Kallas också för algoritmisk diskriminering, algoritmisk partiskhet, algoritmisk vinkling. – På engelska: algorithmic bias; även: algorithmic discrimination.

[fel] [källkritik] [programkörning] [sannolikhet] [3 december 2019]

tyngdlyftarspelet

(the weight-lifting game) – i spelteori: ett spel där två eller flera personer var för sig får välja mellan att försöka lyfta en tyngd tillsammans med de andra eller att avstå och låta den eller de andra försöka lyfta den själva (om de vill):

  • – om alla ställer upp på att försöka lyfta tillsammans får var och en av dem pluspoäng om de lyckas och minuspoäng om de inte kan lyfta tyngden tillsammans. Men var och en måste också betala en avgift för att få försöka (men den avgiften kan i vissa upplägg sättas till noll);
  • – om en eller flera försöker lyfta samtidigt som en eller flera avstår kan det gå på två sätt:
    • – den eller de som lyfter lyckas och får då poäng (med avdrag för deltagande), och den eller de som avstod får då också poäng;
    • – men om den eller de som lyfter misslyckas får alla minuspoäng;
  • – om alla avstår får de noll poäng.

– De som har tänkt ut tyngdlyftarspelet, som publicerades 2019, skriver att spelet matematiskt motsvarar alla de fem grundtyperna av spelteoretiska problem. Vilken av de fem grundtyperna som spelet motsvarar beror på antalet deltagare och poängsättningen för deltagande, lyckat lyft och misslyckat lyft. – Se denna artikel från brittiska Royal Society.

[spelteori] [29 november 2019]

internationella måttenhetssystemet

internationell standard för måttenheter och multipelprefix. Systemet har sju grundläggande måttenheter:

  1. – meter:
  2. – kilogram;
  3. – sekund;
  4. – ampere;
  5. – kelvin;
  6. – candela;
  7. – mol.

– Sedan finns det härledda enheter som är kombinationer av grundläggande enheter. En newton är till exempel den kraft som behövs för att förflytta ett kilogram en meter per sekund i kvadrat (”sekundtvå”). Måttenheterna kan också ha multipelprefix eller ha speciella namn – en liter är till exempel en tusendels kubikmeter. Den vanliga termometerskalan i Celsiusgrader är en enkel omräkning från skalan i kelvin (fast historiskt är det tvärtom). Det internationella måttenhetsssystemet kallas ofta för SI‑standarden eller SI‑systemet efter franska Système international d’unités. – Mer på RISE:s webbsidor.

[måttenheter] [standarder] [20 november 2019]