Dijkstras algoritm

en algoritm för att hitta den kortaste vägen mellan två givna noder i ett nätverk. Det finns också en variant som beräknar de kortaste avstånden från en enda given nod till var och en av de andra noderna i nätverket. – Dijkstras algoritm kan användas för allt som kan avbildas som nätverk, till exempel vägnät, vilket var vad den utvecklades för. Den har också fått användning i analys och konstruktion av stora datornätverk. Det förutsätts att avstånden mellan noderna är kända och tillgängliga för algoritmen. Vid behov kan algoritmen också ta hänsyn till kostnaden för de olika alternativa vägarna. – Uppkallad efter sin upphovsman, den nederländska datorvetaren Edsger Dijkstra (1930–2002), som utvecklade den med papper och penna 1956 och publicerade den 1959.  En tillämpning av Dijkstras algoritm är protokollet OSPF. – Mer i Wikipedia.

[matematik] [nätverk] [transport och logistik] [13 december 2019]

RSA-tal

ett antal semiprimtal som användes i en tävling anordnad av säkerhetsföretaget RSA. – Semiprimtal är tal som har exakt två primfaktorer. Tävlingen, som utlystes 1991 och avslutades 2007, gick ut på att de tävlande skulle finna primfaktorerna för RSA‑talen. – RSA‑talen betecknas med nummer som anger antal siffror i respektive semiprimtal. Det lägsta RSA‑talet var RSA‑100, som snabbt löstes. Det finns 54 RSA‑tal och 20 av dem har hittills faktoriserats (november 2019). Det högsta RSA‑talet är RSA‑2048, som troligen inte kommer att faktoriseras inom överskådlig framtid. – RSA‑tal upp till RSA‑576 (samt RSA‑617) har nummer som anger antalet decimala siffror i talet, högre nummer anger antalet binära siffror. – Benämningen RSA‑tal används ofta om antalet siffror i krypteringsnyckeln för RSA‑algoritmen. – På engelska: RSA numbers.

[kryptering] [tal] [6 december 2019]

algoritmisk snedvridning

systematiskt missvisande resultat av körning av en algoritm, i synnerhet om utfallet kan anses ofördelaktigt för en eller flera grupper. – Orsaken till snedvridningen kan vara själva algoritmen, men den kan också ligga i underlaget – de data som algoritmen behandlar. Det kan vara ett icke‑representativt urval, eller också återspeglar eller förstärker algoritmen orättvisor som faktiskt existerar. Statistisk korrelation innebär ju inte alltid kausal korrelation. Programmerarens förutfattade meningar, användares beteende i sociala medier och nytillkomna förhållanden som inte togs med i beräkningen när algoritmen skrevs kan också bidra till algoritmisk snedvridning. – Algoritmisk snedvridning har konsekvenser för värdering av samhällsförhållanden, men också för företags analys av kunddata. En utförlig beskrivning av former av algoritmisk snedvridning finns i Wikipedia. – Kallas också för algoritmisk diskriminering, algoritmisk partiskhet, algoritmisk vinkling. – På engelska: algorithmic bias; även: algorithmic discrimination. – Läs också om algokrati.

[fel] [källkritik] [programkörning] [sannolikhet] [ändrad 19 oktober 2020]

tyngdlyftarspelet

(the weight-lifting game) – i spelteori: ett spel där två eller flera personer var för sig får välja mellan att försöka lyfta en tyngd tillsammans med de andra eller att avstå och låta den eller de andra försöka lyfta den själva (om de vill):

  • – om alla ställer upp på att försöka lyfta tillsammans får var och en av dem pluspoäng om de lyckas och minuspoäng om de inte kan lyfta tyngden tillsammans. Men var och en måste också betala en avgift för att få försöka (men den avgiften kan i vissa upplägg sättas till noll);
  • – om en eller flera försöker lyfta samtidigt som en eller flera avstår kan det gå på två sätt:
    • – den eller de som lyfter lyckas och får då poäng (med avdrag för deltagande), och den eller de som avstod får då också poäng;
    • – men om den eller de som lyfter misslyckas får alla minuspoäng;
  • – om alla avstår får de noll poäng.

– De som har tänkt ut tyngdlyftarspelet, som publicerades 2019, skriver att spelet matematiskt motsvarar alla de fem grundtyperna av spelteoretiska problem. Vilken av de fem grundtyperna som spelet motsvarar beror på antalet deltagare och poängsättningen för deltagande, lyckat lyft och misslyckat lyft. – Se denna artikel från brittiska Royal Society.

[spelteori] [29 november 2019]

internationella måttenhetssystemet

internationell standard för måttenheter och multipelprefix. Systemet har sju grundläggande måttenheter:

  1. – meter:
  2. – kilogram;
  3. – sekund;
  4. – ampere;
  5. – kelvin;
  6. – candela;
  7. – mol.

– Sedan finns det härledda enheter som är kombinationer av grundläggande enheter. En newton är till exempel den kraft som behövs för att förflytta ett kilogram en meter per sekund i kvadrat (”sekundtvå”). Måttenheterna kan också ha multipelprefix eller ha speciella namn – en liter är till exempel en tusendels kubikmeter. Den vanliga termometerskalan i Celsiusgrader är en enkel omräkning från skalan i kelvin (fast historiskt är det tvärtom). Det internationella måttenhetsssystemet kallas ofta för SI‑standarden eller SI‑systemet efter franska Système international d’unités. – Mer på RISE:s webbsidor.

[måttenheter] [standarder] [20 november 2019]

disaggregation

upplösning, uppdelning, uppbrytning, disaggregering – uppdelning av något i mindre delar. – Network disaggregation – nätverksdisaggregering – innebär att de olika funktionerna i ett nätverk separeras, så att de kan hanteras var för sig. Funktioner som tidigare tillsammans har ingått i ett integrerat paket kan efter disaggregering hanteras av olika operatörer och med utrustning från olika leverantörer. – I statistik är disaggregering en uppdelning av stora, övergripande värden i mindre värden på detaljnivå.

[nätverk] [statistik] [5 november 2019]

samband

  1. – det att två eller flera företeelser verkar höra ihop:
    • statistiskt samband: företeelserna förekommer samtidigt, varierar samtidigt eller följer på varandra, dock utan att några orsaker till detta är kända;
    • – orsakssamband, kausalt samband: det finns kända orsaker till att företeelserna förekommer tillsammans;
  2. – i främst militär och polisiär terminologi: se kontakt.

[elektronisk kommunikation] [statistik] [23 september 2019]

dBm

decibelmilliwatt – ett sätt att ange uteffekten av radiosändare, inklusive mobiltelefoner och basstationer. Används också för annan elektrisk utrustning som optisk datakommunikation och mikrovågor. Effekten anges i relation till 1 milliwatt som sätts till noll dBm. I förhållande till 1 milliwatt anges värdet på samma sätt som med decibel, dB, (egentligen ett mått på ljudstyrka), det vill säga att fördubbling anges genom addition av [ungefär] 3. Det gör att höga tal kan anges med låga tal. 2 milliwatt motsvarar ungefär 3 dBm, 10 milliwatt blir (exakt) 10 dBm; 20 milliwatt blir 13 dBm. Skalan är alltså logaritmisk, vilket leder till att mycket hög uteffekt anges med låga tal: 100 kilowatt (en miljon milliwatt) motsvarar till exempel 80 dBm. Effekter som är lägre än en milliwatt anges med subtraktion: 0,5 milliwatt blir –3 dBm.

[fysik] [förkortningar på D] [mobilt] [måttenheter] [trådlöst] [13 augusti 2019]