– (PNR) – förteckning över flygresenärer; referensnummer för varje enskild resenär. – Förutom passagerarnas personuppgifter, flight och slutdestination innehåller förteckningen annan information som är praktiskt användbar för flygbolag och resebyråer, till exempel medresenärer, hotell och andra etapper på resan. Varje resenärs bokning har ett nummer som består av sex siffror och bokstäver. Passenger name records ingår i flygbolagens datoriserade reservationssystem Amadeus;
– EU PNR – förteckning över flygresenärer, gemensam för hela EU. Syftet är att kartlägga terroristers resor. EU:s PNR röstades ner i Europaparlamentet i december 2014, men hade då varit på förslag i flera år. Det röstades igenom 2016. Det backades bland annat upp av Sverige genom EU‑kommissionären Cecilia Malmström. EU hade redan gått med på att lämna ut passenger name records till USA (länk). – Se Europeiska kommissionens webbsidor (länk).
(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styrsystem med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständigt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted aircraft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing(wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen†(PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA(easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.
VHF Digital Link – ett navigations- och kommunikationssystem för flyget. Det finns tre varianter, VDL mode 2, VDL mode 3 och VDL mode 4. VDL mode 4 har utvecklats av Håkan Lans och antogs år 2001 som standard av den internationella luftfartsorganisationen ICAO(länk). 2007 beslöt den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA att i stället använda VDL mode 2. – VDL mode 4 bygger på Håkan Lans teknik STDMA. Det innebär att alla flygplan, liksom flygledningen, på en bildskärm kan se alla andra flygplan som finns i närheten, förutsatt att alla har VDL mode 4. Tekniken kan också användas för att styra och landa flygplan i mörker och dimma. (VHF står för very high frequency.)
avstängning av alla trådlösa signaler från en mobiltelefon under flygresa. Alltså telefonsamtal, wi‑fi och Bluetooth, eventuellt fler. – En del mobiltelefoner har ett inbyggt flygplansläge: det stänger av möjligheten att ringa och ta emot telefonsamtal och att använda wi‑fi och Bluetooth, men man kan använda andra funktioner i telefonen. – I överförd bemärkelse betyder ”flygplansläge” att man, av någon anledning, inte är nåbar med mobiltelefon eller på annat sätt. – På engelska: airplane mode.
Small aircraft transportation system – ett avvecklat amerikanskt projekt för att göra luftrummet tillgängligt för små passagerarplan på korta sträckor (the highway in the sky). Det omfattade utveckling av nya trafiklednings-, navigerings- och kommunikationssystem, bland annat baserade på GPS och airborne internet. Projektet samordnades av amerikanska rymdflygsstyrelsen Nasa, se här (inaktuell).
ett amerikanskt system för kontroll av flygresenärers identitet i syfte att stoppa terrorister och flygkapare. Det skulle ha införts 2004 som ersättning för ett liknande system, CAPPS II, men sköts upp till 2009. En skillnad var att CAPPS II hanterades av flygbolagen, medan Secure Flight skulle skötas av amerikanska staten. Mer i Wikipedia och på den officiella webbsidan här.
computer assisted passenger prescreening system – ett avvecklat amerikanskt system för kontroll av flygresenärers bakgrund med syfte att hindra potentiella flygkapare från att komma ombord. Infördes 1997. Efter terroristattentaten 2001 utvecklades ett utökat system, CAPPS II. CAPPS och CAPPS II sköttes av flygbolagen. CAPPS II togs ur bruk 2004. Det ersattes av ett liknande system vid namn Secure Flight.