Cloud act

amerikansk lag som ålägger leverantörer av molntjänster att lämna ut personuppgifter till polisen, även om personuppgifterna är lagrade utanför USA. Lagen gäller även för uppgifter om personer som inte är amerikanska medborgare och inte är bosatta i USA. Uppgifterna ska lämnas ut efter domstolsbeslut. Lagen, som i vissa delar står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), trädde i kraft i mars 2018. Namnet är en förkortning av Clarifying lawful overseas use of data act. Lagtexten finns på denna länk.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [7 maj 2018]

NetzDG

Netzwerkdurchsetzungsgesetz – tysk lag mot näthat och falska nyheter. – Lagen, som antogs av Förbundsdagen i juni 2017, ålägger sociala medier att ta bort uppenbart olagliga inlägg inom 24 timmar. Om de inte gör det kan de dömas att betala höga straffavgifter. I mer tveksamma fall har de sju dagar på sig att pröva om inlägget är olagligt och att sedan, om så befinns vara fallet, ta bort det. – Lagen har mött skarp kritik för att den leder till självcensur – sociala medier kommer hellre att ta bort tveksamma inlägg än att riskera höga böter – och bland annat Facebook anser att lagen strider mot den tyska grundlagen. NetzDG gäller för sociala medier, men inte för tidningar och tidskrifter. – Netzwerkdurchsetzungsgesetz kan översättas med ”nätverksverkställighetslag”. Lagens fullständiga namn är Gesetz zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken. Den är också känd som Facebook-Gesetz, Facebooklagen. – Lagtexten finns på denna länk.

[desinformation] [förkortningar på N] [lagar] [näthat] [18 april 2018]

förordning

i EU: bestämmelser som gäller som lag i alla EU:s medlemsländer. Det krävs inga beslut i medlemsländernas parlament, utan förordningen gäller i hela EU från ett bestämt datum så snart den har godkänts av Europa­parla­mentet. På engelska: regulation. – Ett direktiv, på engelska directive, gäller däremot inte direkt som lag, men alla medlemsländer är skyldiga att inom en viss tid införliva direktivets bestämmelser i lagstiftningen.

[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]

direktiv

i EU: bestämmelser som alla EU:s medlemsländer är skyldiga att införliva i lagstiftningen. Själva direktivet gäller inte som lag, men varje med­lems­land måste inom en viss tid anpassa sina lagar till direktivet. På engelska: directive. En förordning, på engelska regulation, gäller däremot som lag i alla medlemsländer i befintligt skick.

[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]

PSI-lagen

svensk lag om att myndigheter är skyldiga att göra information tillgänglig för privatpersoner och företag utan onödiga hinder och kostnader. Det är en tillämpning av EU:s PSI-direktiv. Lagens fullständiga namn är Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga för­valt­ningen, men den kallas oftast för PSI-lagen. (PSI = public sector information.) – Jämför med offent­lig­hets­prin­cipen. – Lagtexten finns på denna länk.

[juridiska lagar] [myndigheter] [öppen information] [8 november 2017]

Säkerhetsskyddslagen

svensk lag som reglerar skydd av hemliga och känsliga uppgifter och skydd mot spionage och ter­ror­ism. Lagen är från 1996, men ett förslag till en ny lag med samma namn lades fram 2015 i utredningen En ny säker­hets­skydds­lag, SOU 2015:25. Lagen gäller för stat­liga och kommunala myn­dig­heter, för statliga och kommunala företag och även för andra or­ga­ni­sa­tioner som är viktiga för landets säkerhet. Den är tillämplig på it‑säker­het, men också på information i andra former, och dessutom skydd av vissa platser och anläggningar samt säkerhetsprövning vid vissa an­ställ­ningar. – Engelskt namn: Protective security act.

[juridiska lagar] [samhällsskydd] [7 augusti 2017]

Ändrade mediegrundlagar

Förslag om ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Ytt­rande­fri­hets­grund­lagen (YTF), baserat på en utredning från 2016 (SOU 2016:58). De föreslagna ändringarna gäller bland annat:

  • ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält reg­le­ras;
  • – ansvarsbegränsning för ansvarig utgivare när det gäller material som finns på webben och som har varit publicerat i mer än ett år;
  • – publicering av känsliga personuppgifter från register i sökbar form, till exempel kredit­upp­lys­ningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).

– Förslaget överlämnades i juni 2017 till Lagrådet. Om det antas av Riks­dagen träder det i kraft den 1 januari 2019.

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [13 juli 2017]