Section 230

ett avsnitt i amerikansk lag som skyddar utgivare av forum på internet mot åtal för vad andra skriver på forumet. Det innebär också att bloggare inte hålls ansvariga för vad som skrivs i kommentarsfälten. – I september 2019 sade Microsofts operative chef (”president”) Brad Smith (länk) att det var dags att gradvis avskaffa eller modifiera Section 230 med tanke på vad som publiceras på sociala medier utan att företag som Facebook kan ställas till ansvar för det. (Se artikel i Washington Post – bakom betalvägg.) – Electronic frontier foundations webbsida om Section 230. – Lagtexten finns på denna länk. – Jämför med den svenska ”BBS-lagen”.

[lagar] [yttrandefrihet] [9 september 2019]

ePrivacy

  1. – ännu ej antaget förslag till EU‑förordning om skydd av privatlivet i elektronisk kommunikation. Den kan ses som ett tillägg till EU:s Dataskyddsförordning och kommer, om och när den antas, att ersätta ePrivacy‑direktivet (se här nedanför). ePrivacy‑förordningen gäller all elektronisk kommunikation, alltså även SMS, chattar, sociala medier och röst- och videosamtal över internet. Den säger bland annat att privatpersoner ska ha bestämmanderätt över all information (till exempel kakor) som lagras på deras datorer, mobiltelefoner och andra enheter, vid elektronisk kommunikation. Förslaget har blivit kontroversiellt, främst för att det förväntas försvåra marknadsföring på internet. Fullständigt namn: Skärpta bestämmelser om personlig integritet vid elektronisk kommunikation, på engelska: Stronger privacy rules for electronic communications. – Förslaget till direktiv lades fram i januari 2017 av Europeiska kommissionen, men det har ännu inte (juli 2019) röstats igenom. Det ska godkännas av både Europaparlamentet och av EU:s ministerråd. Förslaget finns på EU:s webbsidor;
  2. – EU-direktiv från 2002 om ”behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation)” – se EU:s webbsidor. Direktivet är införlivat med svensk lag genom Lag om elektronisk kommunikation. Direktivet gäller tills (eller om) ePrivacy‑förordningen (se ovan) börjar gälla.

[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [7 juli 2019]

porn block

informell benämning på en brittisk lag som förbjuder kommersiella webbsajter att visa pornografi för personer under 18 år. – Lagen röstades igenom i december 2018 och trädde i kraft i april 2019. Alla som besöker en pornografisk sajt från en brittisk IP‑adress måste kunna visa att de har fyllt 18 år. Sajter som bryter mot lagen kan bötfällas med upp till 250 000 pund. – Se lagförslag från brittiska regeringen. – Det har påpekats att ett av de företag som tillhandahåller system för intygande av ålder, Mindgeek (mindgeek.com), också driver några av de största porrsajterna.

[lagar] [yttrandefrihet] [19 januari 2019]

uppladdningsfilter

informell benämning på en konsekvens av EU:s upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 17 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att sociala medier hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. En annan benämning är internetfilter. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.

[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]

länkskatt

informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag, som Facebook och Google, enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 18 (se denna länk), och kallas där för ”lämplig och proportionerlig ersättning”.  Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.

[juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]

e-faktura

elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Peppol. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som pdf. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.

[betalningar] [lagar] [ändrad 29 april 2019]

Cloud act

amerikansk lag som ålägger leverantörer av molntjänster att lämna ut personuppgifter till polisen, även om personuppgifterna är lagrade utanför USA. Lagen gäller även för uppgifter om personer som inte är amerikanska medborgare och inte är bosatta i USA. Uppgifterna ska lämnas ut efter domstolsbeslut. Lagen, som i vissa delar står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), trädde i kraft i mars 2018. Namnet påstås vara en förkortning av Clarifying lawful overseas use of data act. Lagtexten finns på denna länk.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]