RS-232

standard för anslutning av utrustning till datorer, till stor del föråldrad. RS‑232 reglerade bland annat utformningen av serieporten, som förr var standard på persondatorer. För industriell och vetenskaplig utrustning är kontaktdon utformade enligt RS‑232 fortfarande i bruk. – RS-232 står för Recommended standard 232. Standarden fastställdes 1960 av den numera upplösta amerikanska branschorganisationen Electronic industries association, senare Electronicis industries alliance, EIA. Standarden definierade ett antal kontaktdon med stift och motsvarande hål, och hur de skulle användas. Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gjorde med tiden att det blev allt svårare att anpassa RS-232-kontakterna till nya behov. De började också framstå som onödigt stora, särskilt på bärbara datorer, och de var inte anpassade för utvecklingen mot allt lägre spänningar och hög datatakt. Serieporten enligt RS-232 hade ingått i den ursprungliga specifikationen för IBM PC, men 1997 fastställde Microsoft att den inte längre var nödvändig. Därefter kom nya system för sammankoppling, främst USB, som hade mindre kontakter, arbetade med lägre spänningar och var anpassade för nya användningsområden. Från mitten av 00-talet har RS-232-kontakter i stort sett försvunnit från persondatorer. – En utförlig redogörelse finns i Wikipedia.

[förkortningar på R] [inaktuellt] [sammankoppling] [standarder] [14 juni 2018]

Artikel 29-gruppen

(Article 29 data protection working party, förkortat: WP29) – avvecklat rådgivande EU‑organ som skulle se till att Data­skydds­för­ord­ningen respektive Dataskyddsdirektivet† tillämpades likformigt i hela EU. Den har ersatts av Europeiska dataskyddsstyrelsen. – Gruppen bildades 1996 och hade namn efter artikel 29 i Dataskyddsdirektivet. I Artikel 29‑gruppen ingick en representant för data­skydds­myn­dig­heten i varje medlemsstat samt från Europeiska data­till­syns­mannen och EU‑kom­mis­sionen. – Se EU:s webbsidor (inaktuell) och Data­inspek­tionens webbsidor (länk).

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [inaktuellt] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]

Dataskyddsdirektivet

  1. – (Data protection directive) – överspelat EU-direktiv från 1995 om skydd av personupp­gifter. Det genomfördes i Sverige i form av Personuppgiftslagen† (PUL). Dataskyddsdirektivet är sedan maj 2018 ersatt av EU:s Dataskyddsförordning. – Hela Dataskyddsdirektivet på svenska finns på EU:s webb­sidor. – Förväxla inte Dataskyddsdirektivet med Datalagringsdirektivet;
  2. 2016 års dataskyddsdirektiv, Brottsdatalagen – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av per­son­upp­gift­er vid brotts­be­kämp­ning, brottmålshantering och straff­verk­stäl­lig­het. Den svenska texten till EU-direktivet finns här. Regeringen tillsatte 2016 en utredning för hur di­rek­tiv­et ska införas i svensk lag, se direktiv. Ett delbetänkande pub­li­ce­ra­des i april 2017 under namnet Brottsdatalag, se här.

[dataskydd] [eu] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 23 juli 2018]

Dirty cow

Sårbarheten Dirty Cows maskot: en tecknad ko som ser ut att vara nedstänkt med smutsigt vatten.
Det är ingen ko. Det är en bugg.

(inaktuellt) – sårbarhet i kärnan till Linux. Den gav angripare möjlighet att ge sig själva högre rättigheter i systemet. Dirty cow upptäcktes i oktober 2016 och åt­gärd­a­des kort därefter. – I själva verket hade sårbarheten funnits sedan 2007, då Linus Torvalds upptäckte den och åtgärdade den, men hans rättelse togs bort av misstag. Sår­barheten har att göra med funktionen copy‑on‑write, förkortat COW, därav namnet Dirty cow, och den finns inte i alla Linuxdistributioner. – Läs mer på dirtycow.ninja. – Kommentar från Linus Torvalds.

[inaktuellt] [linux] [sårbarheter] [ändrad 16 maj 2018]

missbruksregeln

benämning på den avskaffade lag som sade att uppgifter som kränker en persons per­son­liga integritet inte fick hanteras i ostrukturerade data. Detta föreskrevs i paragraf 5a i den avskaffade Personuppgiftslagen† (PUL). Annars var personupp­gifter i ostrukturerade data undantagna från Personuppgiftslagen. – Person­uppgifts­lagen ersattes 2018 med EU:s gemensamma Dataskyddsförordning, som inte gör skillnad mellan strukturerade och ostruk­tur­e­rade person­uppgifter. Alla per­son­upp­gifter faller därmed under miss­bruks­regelns princip. – Som kränk­ande personuppgifter räknas framför allt det som i lagen kallas för känsliga personuppgifter.

[dataskyddsförordningen] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]