drönare

Multikopter. Källa: Wikimedia.

(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styr­system med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständ­igt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted air­craft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing (wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare  – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen† (PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA (easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.

[drönare] [flyg] [hobby] [lagar] [ändrad 2 mars 2022]