drönare

Multikopter. Källa: Wikimedia.

(drone) – datorstyrt obe­mannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modell­flygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styr­system med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter själv­ständ­igt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en fjärrpilot. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från fjärrpiloten (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted air­craft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Juridiskt: I Sverige måste man ha till­stånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flyg­plats krävs ytterligare ett till­stånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – Nya regler för drönare började gälla den 1 februari 2018, se Transportstyrelsens webbsidor. I USA beslöt FAA (≈luft­farts­verket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). Det har troligen satt stopp för Amazons planer på att leverera paket till kunder med drönare (även om man kan få dispens i vissa fall). – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kameraövervakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen† (PUL); från den 25 maj 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA (easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början i juni 2020 – se Transportstyrelsens webbsidor. – IDG:s artiklar om drönare – se denna länk.

[flyg] [lagar] [robotar] [ändrad 27 april 2020]