Bluetooth

allmänt förekommande teknik för trådlös data­överföring på korta avstånd. Används där man annars skulle an­vända sladd. – Blue­tooth an­vänds för sladdlös samman­koppling av datorer, mobil­telefoner, skrivare, digitalkameror, och annan ut­rustning. Det kräver ett litet chipp som innehåller en sänd­­tagare. Chippet har fasta pro­gram för att känna igen annan Bluetoothutrustning i när­heten och för kryptering av trafiken. – Tek­niken utvecklades på 1990‑talet i sam­arbete mellan Erics­son, Nokia, Intel, IBM och Toshiba. Den upp­kallades 1994 efter den danska kungen Harald Blå­tand (ungefär 935—987, se Wiki­pedia), och lanserades 1998. Den mot­svarar IEEE‑standarden 802.15. – Varu­­märket Blue­tooth för­valtas av Blue­tooth special interest group, se bluetooth.com. – Läs också om Blue­tooth low energy, Zigbee, bluebug attack, blue­jacking, blue­snarfing och toothing. – Jäm­för med near field communication, spontana nät­verk och ultra wideband.

[trådlöst] [ändrad 5 juni 2017]