Infosoc-direktivet

ett delvis överspelat EU-direktiv från 2001 om upphovsrätt på internet. – Infosoc‑direktivet var till för att skapa enhetliga lagar och bestämmelser om upphovsrätt i EU. Det var också en tillämpning av WIPO:s fördrag om upphovsrätt. Infosoc‑direktivet angav bland annat vilka undantag som skulle gälla för upphovsrätten, till exempel citaträtt. (Info‑soc‑direktivet åberopades som grund för Högsta domstolens kontroversiella utslag i frågan om återgivningsrätt.) – Infosoc-direktivet utökades 2019 genom EU:s upphovsrättsdirektiv. – Namnet: Infosoc kommer av direktivets engelska korttitel, Information society directive. Benämningen copyrightdirektivet har också använts. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. – Se eur‑lex.europa.eu/legal….

[inaktuellt] [upphovsrätt] [26 september 2022]

Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

en konvention om utredning och bekämpning av it‑relaterad brottslighet, fastställd av Europarådet 2001. – Konventionen handlar i synnerhet om brott mot upphovsrätten, spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn samt dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Det ingår också bestämmelser om tvångsmedel vid brottsutredningar, till exempel att ägare av it‑system ska kunna åläggas att lämna ut lösenord och krypteringsnycklar till polisen, och att tele- och internetoperatörer ska kunna åläggas att lämna ut trafikdata. Ett annat syfte är att harmonisera lagstiftningen i de olika länderna. – Sverige har fortfarande inte (mars 2021) anslutit sig till konventionen, men i december 2020 lämnade regeringen ett förslag om att så skulle ske, se pressmeddelande från regeringen. Minst 60 andra länder, bland dem USA, har redan anslutit sig. – En statlig utredning lämnade 2013 ifrån sig ett betänkande av hur svensk lag ska kunna anpassas till konventionen – se denna länk. Internetstiftelsen kritiserade delar av förslaget i ett remissvar – se här. Ett kompletterande förslag skickades på remiss av justitiedepartementet 2020, se Advokatsamfundets remissvar. – Konventionens engelska namn är Convention on cybercrime eller Cybercrime convention. Den är också känd som Budapestkonventionen – the Budapest convention – efter staden där texten fastställdes. Det finns ingen officiell svensk översättning av texten, men den engelska texten finns här. – En konvention är, när det gäller mellanstatliga relationer, ett avtal mellan två eller flera länder. Europarådet (som inte är detsamma som EU) har ingen rätt att ålägga medlemsländer att ansluta sig till – tillträda – rådets konventioner, utan det är frivilligt. Anslutning till en konvention förutsätter ofta lagändringar.

[juridiska lagar] [ändrad 2 mars 2021]

Kylin

Fabeldjuret kírín i blått med Kylins logo på kinesiska och med latinska bokstäver
Fabeldjuret kírín.

Kylin OS – ett operativsystem som har utvecklats i Kina sedan 2001. Det var först baserat på FreeBSD, men sedan 2009 används Linux som kärna. Kylin utvecklas av företaget Tianjin Kylin, TKC – se kylinos.cn. – I december 2019 tillkännagavs att Kylin och CS2C, utvecklare av operativsystemet NeoKylin (som är en släkting till Kylin), tillsammans ska utveckla ett ”inhemskt operativsystem” för Kina – ett led i kampanjen för att ersätta utländska it‑produkter med kinesiska (se 3‑5‑2). – Kylin, eller qílín, är ett fabeldjur i Kina, liksom i Japan, där det kallas för kirin.

[linuxdistributioner] [16 december 2019]

Clam AntiVirus

(ClamAV) – ett virusskydd som är gratis och skrivet i öppen källkod. Det används bland annat på e‑postservrar för att upptäcka och oskad­lig­göra virus och andra skadeprogram. ClamAV får virusdefinitioner från en databas som uppdateras var fjärde timme. – ClamAV utvecklades för Unix och finns för Linux, macOS och de flesta andra varianter av Unix, men också för Windows. – Företaget som utvecklade ClamAV hette också ClamAV. Det grundades 2001 av Tomasz Kojm och köptes 2007 av Sourcefire (länk), som i sin tur 2013 köptes av Cisco. – Se clamav.net.

[skydd] [15 juli 2017]

treklicksregeln

man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. – På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.

[lagar] [webbpublicering] [ändrad 12 augusti 2019]

Zookos triangel

Zookos triangel. Bild: Wikipedia.

tre egenskaper som är önskvärda i ett system för namngivning av enheter i ett nätverk. Enligt triangelns upphovsman Zooko Wilcox (tidigare känd som Zooko Wilcox‑O’Hearn se denna länk, en bit ner) går det inte att realisera alla tre i samma nätverk. Man får, enligt honom, välja två av dem:

  1. Begriplighet. Namnet ska vara möjligt för människor att komma ihåg, gärna beskrivande;
  2. Säkerhet. Angripare ska inte kunna ändra, radera eller flytta namnet;
  3. Decentraliserad lagring. Kopplingen mellan namn och resurser ska lagras på flera platser i systemet Ingen av platserna ska vara viktigare än de andra.

– Zooko Wilcox presenterade sin triangel 2001. Sedan dess har det presenterats flera tekniker för namngivning som gör anspråk på att uppfylla alla tre kraven. De bygger vanligtvis på blockkedjeteknik. – Läs den ursprungliga texten på Wayback Machine: länk. – På engelska: Zooko’s triangle.

[lagar] [nätverk] [ändrad 25 juli 2022]

SHA-2

en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 ska med början 2016 ersätta föregångaren SHA‑1 i protokollet HTTPS, som används för säker kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)

[kryptering] [matematik] [ändrad 10 april 2020]

Magic Lantern

en planerad teknik från FBI för avläsning av misstänkta brottslingars datakommunikation. – Magic Lantern blev känt hösten 2001 när tekniken var under utveckling. Enligt uppgifter som FBI då varken bekräftade eller förnekade är Magic Lantern ett program som registrerar knapptryckningar och som smusslas in i den misstänktes dator på ungefär samma sätt som ett datavirus. FBI har senare bekräftat att Magic Lantern existerar, men förnekar att det har tagits i bruk. – Avslöjandet av Magic Lantern gav upphov till en debatt om hur utvecklare av virusskydd skulle ställa sig till oönskade program som sprids av myndigheter med det föregivna syftet att avslöja brott. Skulle de programmera virusskydden att lämna sådana program i fred, eller skulle de låta virusskydden varna för dem och oskadliggöra dem som vilka skadeprogram som helst?  (Se Wikipedia.)

[skadeprogram] [övervakning] [ändrad 12 maj 2020]