(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy‑förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för det modifierade förslag till ePrivacy‑förordning som Europaparlamentet ställde sig bakom i oktober 2017. (Förordningen är ännu inte – juli 2019 – godkänd av EU.) – Hela betänkandet finns på denna länk.
[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [ändrad 7 juli 2019]
(e-resident) – invånare i ett land på distans och genom internet. – En e‑invånare har samma status som en fast bosatt invånare, men hon bor inte i landet och behöver aldrig ha satt sin fot där: hon använder landets tjänster genom internet. Hon kan starta företag, skaffa bankkonto och göra affärer. – Observera att e‑invånare jämställs med invånare (personer som lagligt bor i landet), inte med medborgare (som dessutom har pass och rösträtt). – Ordet blev spritt när Estland hösten 2014 införde möjligheten för utlänningar att bli e‑invånare. Syftet var att locka personer i utlandet till att bidra till Estlands ekonomiska och tekniska utveckling. Det faktum att Estland är med i EU kan locka. – Se denna länk (på engelska). – I praktiken innebär e‑invånarskapet att estniska staten utfärdar en giltig estnisk e‑legitimation för e‑invånaren. – I Sverige skulle det kunna innebära att personer som inte är svenska medborgare, och som inte heller har uppehållstillstånd, ändå skulle kunna få svenskt personnummer och därmed kunna använda de svenska tjänster som förutsätter att man har personnummer. Men i Sverige finns alltså inte den möjligheten.
[it-politik] [ändrad 23 december 2022]
ett skadeprogram som styrde användaren till oönskade webbsidor. – DNSchanger var en så kallad trojansk häst. Den följde med när man laddade ner vissa program för uppspelning av videofiler. DNSchanger ställde om den infekterade datorns inställningar så att anrop till internets adressystem, DNS, styrdes om till ett annat adressystem. När användaren matade in adressen (URL:en) till en webbsida som hon önskade besöka skickades hon i stället till en annan webbsida, ofta med pornografi. – I november 2011 greps personerna bakom DNSchanger av estnisk polis på amerikansk begäran. FBI beslagtog de servrar i USA som hanterade det falska adressystemet. För att inte datorer som infekterats med DNSchanger skulle bli utan internetanslutning lät FBI servrarna fortsätta att fungera fram till den 9 juli 2012, fast de dirigerade då till korrekta adresser. På så sätt kunde FBI komma i kontakt med ägarna av infekterade datorer. När FBI stängde av servrarna den 9 juli 2012 fruktade många att delar av internet skulle stängas av, men inget hände. Det beräknas att det då fortfarande var många datorer som var infekterade. – DNSchanger var en variant av den trojanska hästen Zlob.
[internet] [skadeprogram] [ändrad 7 juni 2018]