digital suveränitet

möjlighet att råda över digital information och digital kommunikation som man berörs av. Detta i motsats till när informationen och kommunikationen  hanteras av andra utan att man har insyn. Uttrycket kan användas om privatpersoner, men förekommer främst när det gäller länder och EU. Dataskyddsförordningen (GDPR) är till exempel en satsning på att ge privatpersoner digital suveränitet. När det gäller länder och EU talar man om digital suveränitet när det gäller EU och EU-ländernas kontroll över data- och telekommunikation och molntjänster. – På engelska: digital sovereignty.

[it-politik] [personlig integritet] [11 november 2019]

internetisolering

  1. – enbart indirekt kommunikation, rensad från skadlig kod, mellan användare i ett företagsnätverk och internet. Användarna får inte direkt tillgång till webbsidor och e‑post, utan får exakta kopior som skickas från en särskild server eller molntjänst. Internetisolering används för att stoppa attacker som riktas mot användare i företagsnätverk och som sker genom internetkommunikation: All internettrafik till företaget går till den servern / molntjänsten som rensar den från skadeprogram och andra hot mot IT‑säkerheten som skumma bilagor. Sedan skickas en ”desinficerad” exakt kopia till användaren, som kan öppna den i sin webbläsare. Användaren ska inte märka någon skillnad, och sidornas länkar är klickbara som vanligt. En fördel med internetisolering jämfört med andra skydd som brandväggar är att man inte behöver hindra användarna från att besöka vissa sidor eller ta emot vissa meddelanden. – En skillnad mot att köra meddelandena i en sandlåda är att internetisolering inte sker i mottagarens dator. – På engelska: internet isolation. Kallas också för web isolation – webbisolering;
  2. – isolering av en stats internet från resten av internet, se till exempel Björnvallen;
  3. – social isolering orsakad av att man ägnar sin tid åt internet i stället för att träffa människor.

[beroende] [it-säkerhet] [politik] [19 september 2019]

cyberoperation

övergripande benämning på militär handling som genomförs med användning av datorer och internet (eller annan elektronisk kommunikation). Det kan vara sabotage, underrättelseverksamhet eller informationspåverkan, och det kan ske i fredstid. Ordet används både på svenska och engelska. (Det avser inte kirurgiska operationer.) – Se också cyber.

[krig] [22 maj 2019]

Björnvallen

beteckning på de lagar som ger ryska staten möjlighet att styra och begränsa den ryska delen av internet. Lagarna röstades igenom i duman i slutet av april 2019. Lagen ger det federala verket Roskom (rkn.gov.ru/eng/), som har tillsyn över kommunikation, informationsteknik och massmedier, rätt att ge tvingande direktiv åt de ryska knytpunkterna (IXP) för internet. De kan bland annat åläggas att blockera vissa sajter. Den officiella motiveringen är att internet i Ryssland ska skyddas mot attacker. – Jämför med Gyllene skölden.

[it-politik] [ändrad 2 oktober 2019]

Bini, Ola

(1982) – svensk programmerare som den 12 april 2019 greps av polisen i Ecuador. Anklagelserna mot honom var först oklara, men han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. Själv tror han att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks-grundaren Julian Assange. Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini har tolv gånger besökt Julian Assange på ambassaden. Sedan 2014 har Bini bott i Ecuador och arbetat på Centro de autonomía digital (länk). Han släpptes från häktet den 21 juni 2019, men får inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. – Se olabini.com. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer, se denna länk.

[personer] [politik] [ändrad 30 augusti 2019]

digitalmoms

beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen skulle sänkas från 25 procent till 6 procent. Riksdagen antog förslaget och den sänkta momsen på elektroniska publikationer trädde i kraft den 1 juli 2019 (se riksdagens webbsidor). – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet var högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form motiverades med att de första räknades som tjänster, de andra som varor. Detta gick tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför blev det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.

[it-politik] [publicering] [ändrad 4 oktober 2019]

data dividend

”dataprovision” – föreslagen ersättning till konsumenter från it-företagen som använder data om konsumenterna för att tjäna pengar. Förslaget om en ”data dividend” lades fram i ett tal i februari 2019 av Kaliforniens guvernör Gavin Newsom. (Se denna länk.) Kritiker invände att konsumenterna lämnar ifrån sig sina personuppgifter och andra data i utbyte mot gratis tjänster på internet. – Jämför med digital dividend, som är något helt annat.

[företag och ekonomi] [politik] [19 februari 2019]

Absher

en saudisk app som visar män var deras fruar och döttrar är, och varnar dem ifall någon av kvinnorna försöker lämna Saudiarabien. Appen har utvecklats av Saudiarabiens National information center och är när detta skrivs tillgänglig på Apples App Store och Google Play Store. I februari 2019 uppmanades Apple och Google av en kraftig opinionsstorm att stoppa appen.

[appar] [opinionsbildning] [politik] [13 februari 2019]

cybersoldat

informell beteckning på soldat med kompetens inom it-säkerhet. Cybersoldaternas uppgift är att skydda både Försvarets it-system och andra samhällsviktiga it-system mot attacker och manipulation. – Ordet cybersoldat användes av överbefälhavaren Micael Bydén i ett anförande på Folk och Försvars konferens i januari 2019 – se denna länk. (Se också cyber och cyberwarrior.)

[krig] [yrken] [31 januari 2019]