DNS

domain name system – den funktion på internet som översätter domän­namn som www.idg.se till ip‑ad­resser (sifferserier) som datorer kan handskas med. (För idg.se är ip‑adressen 217.151.199.213.) Det finns så många domännamn att ingen enskild server kan ha en komplett för­teck­ning som också är aktuell. I stället finns ett nät av samman­kopp­lade DNS‑servrar som ber var­andra om hjälp vid behov. – DNS ut­veck­la­des 1983 av Paul Mockapetris (länk). Det hade blivit nöd­vän­digt på grund av internets tillväxt. Tidigare hade varje ansluten dator helt enkelt haft listor över ad­ress­er­na (sifferserier) till alla datorer som den behövde kommunicera med – ungefär som att vi människor har listor över de telefonnummer och e‑postadresser som vi behöver. Men redan i början av 1980-talet hade det blivit otillräckligt. In­för­an­det av DNS gjorde att man i stället kunde adressera med enbart mot­tag­arens namn (domännamn): över­sätt­ningen till bestämda ip‑adresser sköts av servrar som finns på nätet. – DNS‑serv­rar­na sam­ar­betar och utgör en hierarki. Om en DNS‑server inte har ip‑adressen för en viss domän så frågar den en annan server, som i sin tur kan fråga en tredje server och så vidare. Det hier­ark­i­ska systemet är till för att säkerställa att kopplingen mellan domäner och ip‑nummer är korrekt. Det finns tretton rotservrar (internets rotzon) som uppdateras dagligen med aktuella namn och adresser. De är väl skyddade. – En beskrivning på svenska av DNS-systemet från IIS finns på denna länk.

[internet]

Dagens ord: 2017-01-29