iBorderCtrl

ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 2016–2019. Med mikrogester menas små förändringar av ansiktsuttrycket och andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna.  – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.

[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]

format-preserving hashing

(FPH) – formatbevarande kondensering – beräkning av kondensat (hashing) på ett sätt som bevarar den ursprungliga informationens format. – Detta kan vara påkallat när man använder kondensat för att helt eller delvis anonymisera information som lämnas ut för statistisk analys eller andra beräkningar. Om, till exempel, personnummer skrivs med tolv siffror i den ursprungliga informationen bör kondensaten också ha tolv siffror. Annars finns det risk att den kondenserade informationen inte kan behandlas av mottagarprogrammet. Uppdelning av informationsmängden i fält bör också bevaras. – Det finns också formatberoende kryptering, vilket bygger på samma princip. Skillnaden, när det gäller anonymisering, är att krypterad information kan forceras, medan kondensat i princip inte kan reverseras, och alltså ger bättre skydd.

[dold identitet] [kryptering] [3 oktober 2020]

.onion

en icke erkänd toppdomän för webbplatser som bara kan nås genom Tor‑nätverket. Den har funnits sedan 2004. – En onionsajt har en adress som döljer sajtens verkliga webbadress (URL). Adressen slutar på .onion, men .onion är ingen toppdomän i DNS‑systemet, utan fungerar bara i Tor‑nätverket. Man måste använda webbläsaren Tor Browser för att besöka en onionsajt. Besökare på en onionsajt kan inte se den verkliga webbadressen. Onionsajtens innehavare kan å andra sidan inte se vilka som besöker sajten. (Påpekande: det är i princip möjligt att nå en onionsajt genom att ange dess vanliga webbadress, men det förutsätter förstås att man känner till den, och det finns sätt att hålla den hemlig.) – Se dessa anvisningar. – Läs också om onion routing.

[personlig integritet] [toppdomäner] [ändrad 29 september 2020]

app mandate

appobligatorium, obligatorisk app, apptvång – några amerikanska universitets regel att alla studenter måste ha appar som kartlägger och förebygger möjlig smittspridning med Covid 19‑virus. Sådana appar kartlägger bärarens rörelser och varnar om hon kommer i närheten av möjliga smittbärare. De kan också i efterhand spåra en smittbärares kontakter. Tvång att installera sådana appar har kommit inför höstterminen 2020. Det har kritiserats, bland annat för att studenterna åläggs installera apparna utan att få information om exakt hur de används och vad som händer med insamlade data – apparna kan kartlägga andra aktiviteter – och för att det förutsätts att alla studenter har smarta mobiler som de alltid bär på sig och som ständigt är påslagna och laddade. – Se artikel på EFF:s webbsidor: länk.

[appar] [hälsa] [kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 23 september 2020]

engångsmejl

tillfällig e-postadress – e‑postadress som är användbar bara en kort tid efter att den har registrerats, och som därefter raderas. Tillfälliga e‑postadresser fungerar kanske bara i tio minuter, ibland upp till en månad. De används när man behöver ange en giltig e‑postadress för att kunna använda en tjänst på internet, men när man inte vill ange sin verkliga e‑postadress, till exempel för att slippa spam eller vanlig reklam. Användaren måste hålla ett öga på den tillfälliga e‑postadressens inkorg för att besvara begäran om bekräftelsemejl. – Det finns företag som erbjuder engångsmejl som tjänst, se till exempel Fake name. – På engelska: one‑time mail, one‑time email. – Benämningen engångsmejl används ibland om plusadressering, som är något annat.

[dold identitet] [e-post] [ändrad 2 november 2020]

Free trial card

en tjänst som låter användare registrera sig för en gratis prövotid på en ett abonnemang eller annan tjänst utan risk att abonnemanget förlängs och betalas därför att användaren har glömt att säga upp den. – Free trial card ger användaren ett kreditkortsnummer, ett påhittat namn och en tillfällig e‑postadress med eftersändning till användarens riktiga e‑postadress. – Bakgrunden är att abonnemang med en gratis prövotid ofta förutsätter att användaren anger ett kreditkortsnummer vid registreringen. Inga pengar dras vid registreringen, men när prövotiden har gått ut dras abonnemangsavgiften automatiskt om användaren inte har sagt upp abonnemanget – vilket många glömmer att göra. De kreditkortsnummer som Free trial card delar ut är knutna till ett riktigt Visa‑kort, men de upphör att gälla när prövotiden har gått ut. Det går alltså inte att dra några pengar, även om användaren glömmer att säga upp abonnemanget. Det går inte heller att köpa något med kreditkortsnumret. – Free trial card har utvecklats av Joshua Browder, även känd för tjänsten DoNotPay. – Se DoNotPays webbsidor. – Läs också om Fake name.

[betalningar] [dold identitet] [webbtjänster] [ändrad 6 november 2020]