splinternet

benämning på ett internet som är splittrat i delar. Detta ses som en hotande utveckling. – Delarna kan inte kommunicera obehindrat, eller inte alls, med varandra på grund av censur och filter och / eller skillnader i tekniska standarder och protokoll. Uttrycket splinternet används framför allt om Kina (”Gyllene skölden”) och Ryssland, vars internetlag, som antogs 2019, gör det möjligt att på sikt isolera Rysslands internet från resten av världen. – Uttrycket splinternet har använts sedan åtminstone 2001. – Se också balkanisering.

[internet] [it-politik] [26 oktober 2020]

Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

Budapestkonventionen – en konvention om utredning och bekämpning av it‑relaterad brottslighet, fastställd 2001 av Europarådet. – Konventionen handlar i synnerhet om brott mot upphovsrätten, spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn samt dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Det ingår också bestämmelser om tvångsmedel vid brottsutredningar, till exempel att ägare av it‑system ska kunna åläggas att lämna ut lösenord och krypteringsnycklar till polisen, och att tele- och internetoperatörer ska kunna åläggas att lämna ut trafikdata. Ett annat syfte är att harmonisera lagstiftningen i de olika länderna. – Sverige skrev under konventionen 2001, men det var först 2021 som riksdagen godkände de lagändringar som föranleds av konventionen – se riksdagen.se…. Minst 60 andra länder, bland dem USA, har anslutit sig. – En statlig utredning lämnade 2013 ifrån sig ett betänkande av hur svensk lag skulle kunna anpassas till konventionen – se denna länk. Internetstiftelsen kritiserade delar av förslaget i ett remissvar – se här. Ett kompletterande förslag skickades på remiss av justitiedepartementet 2020, se Advokatsamfundets remissvar. Riksdagsbeslutet fattades som sagt 2021. – Konventionens engelska namn är Convention on cybercrime eller Cybercrime convention. Den är känd som Budapestkonventionen – the Budapest convention – efter staden där texten fastställdes. Benämningen Cyberbrottskonventionen förekommer också. Det finns ingen officiell svensk översättning av texten, men den engelska texten finns här. – En konvention är, när det gäller mellanstatliga relationer, ett avtal mellan två eller flera länder. Europarådet (som inte är detsamma som EU) har ingen rätt att ålägga medlemsländer att ansluta sig till – tillträda – rådets konventioner, utan det är frivilligt. Anslutning till en konvention förutsätter ofta lagändringar.

[juridiska lagar] [ändrad 30 mars 2023]

Liberland

en så kallad mikronation, belägen på gränsen mellan Kroatien och Serbien, beskriven som en virtuell nation. – Liberland är en obebodd ö, Gornja Siga, som varken Kroatien eller Serbien, på grund av en invecklad gränstvist, gör anspråk på. Ön är sju kvadratkilometer stor och administreras tills vidare av Kroatien. – Liberland förklarades 2015 självständigt av den tjeckiska politikern Vít Jedlička. Han är nu president i Liberland. Man kan inte bosätta sig på ön, men man kan ändå ansöka om medborgarskap (läs också om e‑invånare). Liberland har en egen kryptovaluta, merit, och lagstiftning baserad på en blockkedja. Liberland beskrivs som en konstitutionell republik med inslag av direkt demokrati. – Inget annat land, utom Somaliland, har erkänt Liberland. – Se liberland.org. – Läs också om Asgardia och Sealand (under HavenCo†).

[it-politik] [kuriosa] [låtsasländer] [platser] [13 maj 2020]

3-5-2

beteckning på den kinesiska regimens plan på att byta ut all icke‑kinesisk it på kinesiska myndigheter. Under 2020 ska 30 procent av all utländsk hård- och mjukvara bytas ut mot kinesisk, under 2021 ska 50 procent bytas ut och under 2022 ska de återstående 20 procenten bytas ut. – Regeringen utfärdade direktivet under våren 2019, men det blev känt utanför Kina först i december 2019 genom en artikel i Financial Times.

[it-politik] [9 december 2019]

digital suveränitet

möjlighet att råda över digital information och digital kommunikation som man berörs av. – Digital suveränitet står i motsats till när informationen och kommunikationen hanteras av andra, utan att man har insyn. Uttrycket kan användas om privatpersoner, men förekommer främst när det gäller länder och EU. Dataskyddsförordningen (GDPR) är till exempel en satsning på att ge privatpersoner digital suveränitet. När det gäller länder och EU talar man om digital suveränitet när det gäller EU och EU‑ländernas kontroll över data- och telekommunikation och molntjänster. – På engelska: digital sovereignty.

[it-politik] [personlig integritet] [11 november 2019]

internetisolering

  1. – enbart indirekt kommunikation, rensad från skadlig kod, mellan användare i ett företagsnätverk och internet. Användarna får inte direkt tillgång till webbsidor och e‑post, utan får exakta kopior som skickas från en särskild server eller molntjänst. – Internetisolering används för att stoppa attacker som riktas mot användare i företagsnätverk och som sker genom internetkommunikation: all internettrafik till företaget går genom servern / molntjänsten som rensar den från skadeprogram och andra hot mot IT‑säkerheten som skumma bilagor. Sedan skickas en ”desinficerad” exakt kopia till användaren, som kan öppna den i sin webbläsare. Användaren ska inte märka någon skillnad, och sidornas länkar är klickbara som vanligt. En fördel med internetisolering jämfört med andra skydd som brandväggar är att man inte behöver hindra användarna från att besöka vissa sidor eller ta emot vissa meddelanden. – En skillnad mot att köra meddelandena i en sandlåda är att internetisolering inte sker i mottagarens dator. – På engelska: internet isolation. Kallas också för web isolation – webbisolering;
  2. – isolering av en stats internet från resten av internet, se till exempel Björnvallen och splinternet;
  3. – social isolering orsakad av att man ägnar sin tid åt internet i stället för att träffa människor.

[beroende] [it-säkerhet] [politik] [skydd] [ändrad 11 juni 2021]

Björnvallen

beteckning på de lagar som ger ryska staten möjlighet att styra och begränsa den ryska delen av internet. Lagarna röstades igenom i duman i slutet av april 2019. Lagen ger det federala verket Roskom (rkn.gov.ru/eng/), som har tillsyn över kommunikation, informationsteknik och massmedier, rätt att ge tvingande direktiv åt de ryska knytpunkterna (IXP) för internet. De kan bland annat åläggas att blockera vissa sajter. Den officiella motiveringen är att internet i Ryssland ska skyddas mot attacker. – Jämför med Gyllene skölden.

[it-politik] [ändrad 2 oktober 2019]