crypto mugging

  1. – kryptorån – rån där offret tvingas lämna ifrån sig sin mobiltelefon varpå rånaren använder den för att överföra kryptovaluta från offret till sig själv. – Kryptorån har förekommit sedan 2014 eller tidigare, men uttrycket crypto mugging med denna betydelse är känt från 2020‑talet;
  2. – även: höga avgifter för transaktioner med kryptovaluta.

[it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [8 maj 2022]

älvor

en grupp aktivister som motarbetar desinformation. – Älvorna är en rörelse som började 2014 i Litauen. Det är anonyma frivilliga som på olika sätt motarbetar vad de anser vara rysk desinformation. Rörelsen finns nu i flera andra länder. En utbildning i hur man upptäcker och motarbetar desinformation, Elves Academy, har anordnats flera gånger i Vilnius. – På litauiska: elfai; på engelska: elves. (På svenska skulle man också kunna säga alf, alfer.) – Benämningen älva är vald som motsats till troll.

[aktivism] [desinformation] [it-folkgrupper] [22 februari 2022]

Phineas Fisher

pseudonym för en eller flera hacktivister. Det är när detta skrivs okänt vem eller vilka som står bakom namnet. – Phineas Fisher blev känd 2014 efter en framgångsrik attack mot Gamma Group (gammagroup.com), ett tysk‑brittiskt företag som säljer program för hemlig dataavläsning till stater. Phineas Fisher har också kommit över och publicerat information från flera liknande företag, från Kataloniens polisfackförbund och det turkiska populistiska högerpartiet AKP.

[aktivism] [avslöjanden] [pseudonymer] [19 maj 2021]

A-processorer

Apples serie av egenutvecklade processorer för iPhone och iPad, betecknade med A och en siffra. Den första hette A4 och användes i iPhone 4, som visades upp 2014. Nya versioner numreras i nummerordning. 2020 var Apple framme vid Apple A13 Bionic. Ibland kallas hela serien för AX. – De första A‑processorerna var baserade på Arms processordesign, från A6 och framåt är de utvecklade från grunden av Apple. De tillverkas av Samsung och taiwanesiska TSMC. – I november 2020 presenterade Apple också egenutvecklade processorer för Macintosh – se M1. – Apple har också processorserier med beteckningar på:

  • M (för att bearbeta sensordata om rörelse);
  • – S (för Apple Watch);
  • – T (bland annat för fingeravtrycksigenkänning);
  • – W (för trådlös kommunikation mellan Apple Watch och Apples trådlösa hörlurar);
  • – H (efterföljare till W-serien) och:
  • – U (i iPhone för användning av UWB).

[processorer] [ändrad 17 november 2020]

LOT Network

en sammanslutning av företag som motarbetar patenttroll. – Medlemsföretagen förbinder sig att skydda varandra mot patenttroll genom en bindande överenskommelse: om något av medlemsföretagen säljer ett patent till ett patenttroll så får alla andra medlemsföretag därigenom automatiskt licens till patentet. De blir på så sätt oåtkomliga för stämningar för patentintrång. Men så länge som medlemsföretagen själva äger patenten får de disponera sina patent som de vill: de kan till exempel stämma varandra för patentintrång. – LOT Network erbjuder dessutom nya medlemmar att välja tre patent som har donerats av medlemsföretag: de nya medlemmarna blir ägare till patenten utan andra förbehåll än de som följer av medlemskapet i LOT Network. – LOT står för License on transfer. Organisationen bildades 2014 på initiativ av Google. Bland medlemmarna finns ledande it-företag och företag inom andra branscher, som bilindustrin (lista). –Se lotnet.com. – Läs också om Open invention network (OIN).

[förkortningar på L] [organisationer] [patent] [15 oktober 2018]

Cambridge Analytica

ett nerlagt brittiskt dataanalysföretag som påstås ha samlat in personuppgifter om upp till 87 miljoner Facebook‑användare och överlämnat dem till Donald Trumps presidentvalskampanj. (Företaget lades ner 2 maj 2018.) – Avslöjandet ledde bland annat till att Facebooks chef och grundare Mark Zuckerberg blev utfrågad i USA:s senat 9—10 april 2018. Insamlingen av personuppgifter skedde när Cambridge Analytica leddes av Trumps dåvarande kampanjledare Steve Bannon. Uppgifterna skulle användas för riktade kampanjer inför valet. Detta blev känt 2016, men ytterligare uppgifter om hur Facebook har hanterat den olovliga insamlingen av personuppgifter avslöjades i mars 2018 av Brittany Kaiser och Christopher Wylie (se Twitter). Personuppgifterna samlades in i början av 2014 genom en app med namnet thisisyourdigitallife, som Wylie hade varit med och utvecklat. Appen registrerade inte bara de uppgifter som användarna fyllde i, utan registrerade också användarnas vänner på Facebook. – Facebook har förnekat att Facebook har lämnat ut uppgifter om sina användare, utan säger att Cambridge Analytica dels har fått uppgifter som användarna självmant har lämnat ifrån sig, dels uppgifter som samlats in olovligen. Facebooks policy för externa appar förbjuder insamling av information om medlemmars vänner för användning i reklam. Appen thisisyourdigitallife stoppades 2015, och i mars 2015 stängde Facebook också av Cambridge Analytica från Facebook. Uppgifter som Christopher Wylie har gjort offentliga tyder på att Facebook har mörkat Cambridge Analyticas olovliga hantering av personuppgifter och inte heller informerat de användare som fått sina personuppgifter stulna. Även Wylie har stängts av från Facebook. Tidningen The Observer, som har avslöjat affären, har fått hot från Facebook om åtal för förtal. – Publiciteten runt affären har lett till att Facebook för första gången har förlorat medlemmar, bland annat genom kampanjen #deletefacebook, och företagets börsvärde sjönk efter avslöjandet med tio procent. – Se artikel i The Guardian och artikel från Reuters. Avslöjandet av Cambridge Analytica skildras i filmen The Great Hack (länk) från 2019. – Den 2 maj 2018 meddelades att Cambridge Analytica hade begärts i konkurs. Personerna bakom företaget startade ett nytt företag i augusti 2017, Emerdata. – 2019 bestämde den amerikanska handelskommissionen FTC att Facebook måste betala fem miljarder dollar i skadestånd och ålade Facebook begränsningar i användningen av personuppgifter – se pressmeddelande. – I man 2022 blev Mark Zuckerberg stämd av justitieministern i Washington DC för att ha medverkat till utlämningen av personuppgifter till Cambridge Analytica – se oag.dc.gov…. – IDG:s artiklar om Cambridge Analytica: länk.

[personuppgifter] [skandaler] [sociala nätverk] [ändrad 23 maj 2022]

Europeiska datatillsynsmannen

(European data protection supervisor, förkortat EDPS) – EU:s tillsynsmyndighet för skydd av personuppgifter och rätten till privatliv. EDPS behandlar också privatpersoners klagomål på EU‑myndigheters hantering av personuppgifter. EDPS är också representerad i Europeiska dataskyddsstyrelsen. Myndigheten in­rätt­a­des 2014. Det som kallas för datatillsynsmannen är dels två tjänstemän, datatillsynsmannen och biträdande datatillsynsmannen, dels själva myndigheten. – Läs mer på EU:s webbsidor.

[dataskydd] [eu] [eu-myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 25 augusti 2020]

OpenBazaar

ett nerlagt nätverk för köp och försäljning direkt mellan privatpersoner och med betalning i bitcoin. – OpenBazaar var konstruerat för att fungera utan centrala servrar för att det skulle vara svårt för myndigheter att över­vaka. Varje användare, både köpare och säljare, måste ladda ner programmet OpenBazaar för att delta. Genom programmet kunde man ta del av utbudet av produkter, ungefär som i Blocket eller eBay, beställa och betala. Man kunde vara anonym (mer exakt: man kunde vara pseudonym). – OpenBazaar skapades 2014 av amerikanen Brian Hoffman (länk) som en förgrening av ett liknande program, Darkmarket, men med det uttalade målet att bli mer rumsrent. Det fanns ingen kon­troll över vad som såldes och köptes på OpenBazaar, men deltagarna uppmanades att följa lagen och använda sunt förnuft. – Version 2 av OpenBazaar togs i bruk i maj 2017 och använde nätverket Tor för ospårbar kommunikation. Men 2021 las OpenBazaar ner. Motiveringen var låg anslutning. – Läs mer på openbazaar.org.

[e-handel] [nerlagt] [ändrad 10 maj 2022]

eIDAS

EU-regler för elektronisk identifiering över gränserna. – Syftet med reglerna är att e‑legitimationer och elektroniska signaturer ska kunna användas i transaktioner mellan EU‑länder. (Samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.) Reglerna anger också principer för hur man definierar och tillämpar tillit när det gäller e‑legitimationer. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk iden­ti­fi­ering och betrodda tjänster för elektroniska trans­aktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Förordningen ska tillämpas av offent­liga myndigheter senast den 29 sep­tember 2018. Från det datumet måste svenska myndigheter kunna hantera e‑legitimationer från andra länder, förutsatt att de uppfyller eIDAS krav. Den svenska tjänst som tillämpar eIDAS gentemot utländska användare heter Sweden Connect. – En introduktion till eIDAS från myndigheten DIGG kan laddas ner här, och PTS har mer information. – eIDAS står för Elec­tronic identification and signatures. – En omarbetning av eIDAS, känd som eIDAS 2.0, föreslogs 2021 av Europeiska kommissionen. Den omfattar bland annat ett förslag om så kallade digitala plånböcker.

[elektroniska signaturer] [förkortningar på E] [identifiering] [ändrad 29 april 2022]