en privat toppdomän. – Toppdomänen .foundation är avsedd för stiftelser och välgörenhetsorganisationer, men det tycks inte finnas några formella krav för att få registrera en domän under .foundation. .foundation godkändes 2014 av ICANN, se icannwiki.org…. – Se thenew.org….
[privata toppdomäner] [9 mars 2023]
en privat toppdomän. – Toppdomänen .life godkändes 2014 av ICANN (se länk) efter auktion. Domänen ägs av företaget Identity Digital (identity.digital).
[privata toppdomäner] [6 mars 2023]
en privat toppdomän för sociala medier och sociala och politiska frågor. – Toppdomänen .social tillhör (2023) amerikanska identity.digital och har funnits sedan 2014. – Se ICANN:s webbsidor: länk.
[privata toppdomäner] [4 februari 2023]
en privat toppdomän, avsedd för företag inom internationell handel. – Toppdomänen .trade tillhör Elite Registry Limited i Gibraltar och har varit i drift sedan 2014. – Se icannwiki.org/trade.
[privata toppdomäner] [22 januari 2023]
ett webbläsartillägg som automatiskt klickar på alla annonser på besökta webbsidor. – Syftet med AdNauseam är att göra det omöjligt att kartlägga användarens preferenser. Statistiken över klickade annonser blir värdelös, i synnerhet om många använder AdNauseam. Dessutom får annonsören betala en slant för varje klick, utan att få något i utbyte. AdNauseam döljer också annonserna. – Google blockerade ett tag AdNauseam från webbläsaren Google Chrome, men numera finns AdNauseam som tillägg till alla vanliga webbläsare. – AdNauseam lanserades 2014 av Daniel Howe och Helene Nissenbaum. – Ad nauseam är latin för ”till leda” eller, om man så vill, ”tills man spyr”. – Se adnauseam.tech.
[kartläggning] [webbläsare] [webbreklam] [6 december 2022]
- – kryptorån – rån där offret tvingas lämna ifrån sig sin mobiltelefon varpå rånaren använder den för att överföra kryptovaluta från offret till sig själv. – Kryptorån har förekommit sedan 2014 eller tidigare, men uttrycket crypto mugging med denna betydelse är känt från 2020‑talet;
- – även: höga avgifter för transaktioner med kryptovaluta.
[it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [8 maj 2022]
en grupp aktivister som motarbetar desinformation. – Älvorna är en rörelse som började 2014 i Litauen. Det är anonyma frivilliga som på olika sätt motarbetar vad de anser vara rysk desinformation. Rörelsen finns nu i flera andra länder. En utbildning i hur man upptäcker och motarbetar desinformation, Elves Academy, har anordnats flera gånger i Vilnius. – På litauiska: elfai; på engelska: elves. (På svenska skulle man också kunna säga alf, alfer.) – Benämningen älva är vald som motsats till troll.
[aktivism] [desinformation] [it-folkgrupper] [22 februari 2022]
pseudonym för en eller flera hacktivister. Det är när detta skrivs okänt vem eller vilka som står bakom namnet. – Phineas Fisher blev känd 2014 efter en framgångsrik attack mot Gamma Group (gammagroup.com), ett tysk‑brittiskt företag som säljer program för hemlig dataavläsning till stater. Phineas Fisher har också kommit över och publicerat information från flera liknande företag, från Kataloniens polisfackförbund och det turkiska populistiska högerpartiet AKP.
[aktivism] [avslöjanden] [pseudonymer] [19 maj 2021]
Apples serie av egenutvecklade processorer för iPhone och iPad, betecknade med A och en siffra. Den första hette A4 och användes i iPhone 4, som visades upp 2014. Nya versioner numreras i nummerordning. 2020 var Apple framme vid Apple A13 Bionic. Ibland kallas hela serien för AX. – De första A‑processorerna var baserade på Arms processordesign, från A6 och framåt är de utvecklade från grunden av Apple. De tillverkas av Samsung och taiwanesiska TSMC. – I november 2020 presenterade Apple också egenutvecklade processorer för Macintosh – se M1. – Apple har också processorserier med beteckningar på:
- – M (för att bearbeta sensordata om rörelse);
- – S (för Apple Watch);
- – T (bland annat för fingeravtrycksigenkänning);
- – W (för trådlös kommunikation mellan Apple Watch och Apples trådlösa hörlurar);
- – H (efterföljare till W-serien) och:
- – U (i iPhone för användning av UWB).
[processorer] [ändrad 17 november 2020]
den riksdagskommitté som utarbetade det hårt kritiserade förslaget Ändrade mediegrundlagar, som röstades igenom i slutlig form i november 2018 och som trädde i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna gällde främst publicering på internet. Kommittén tillsattes av regeringen i juni 2014 (se länk) och la fram sitt förslag (SOU 2016:58) i september 2016.
[lagar] [politik] [tryckfrihet] [yttrandefrihet] [ändrad 11 oktober 2022]