Merkleträd

(Merkle tree) – ett antal dokument eller annan information som skyddas mot manipulation av  kondensat i en trädformad struktur. – I Merkleträdets löv eller slutnoder (de nedersta och yttersta noderna i det upp‑och‑nervända trädet) finns de dokument eller den information som ska skyddas. Varje löv innehåller också ett kondensat av sitt innehåll. Varje löv har en gren (kant) till en nod en nivå högre upp i trädet: vanligtvis går det två löv på varje närmast högre nod, men det kan vara tre eller fler. Den högre noden innehåller ett kondensat av de två (eller fler) lövens kondensat. På samma sätt har de högre noderna grenar till noder på närmast högre nivå, och där beräknas på samma sätt kondensat av kondensaten på de två (eller fler) närmast underordnade noderna. Överst i Merkleträdet finns en toppnod som innehåller ett kondensat av de närmast underordnade noderna, alltså ett kondensat av kondensat av kondensat hela vägen ner till trädets löv. – Om innehållet i de nedersta noderna (löven) ändras på något sätt förändras också kondensaten. Det är alltså möjligt att upptäcka ändringar genom att upprepa beräkningen av kondensaten. – Merkleträdet utvecklades och patenterades 1979 av den amerikanska datorvetaren Ralph Merkle (merkle.com).

[kryptering] [matematik] [ändrad 7 oktober 2019]

Diffie-Hellman

i kryptering: ett protokoll för hur två parter som kommunicerar över nätet tillsammans skapar en hemlig krypterings­nyckel. – Med Diffie‑Hellman‑proto­kollet kan parterna över nätet ut­växla all information som behövs för att skapa en gemen­sam krypterings­nyckel utan att nyckeln som hel­het överförs. Om någon avläser kommunikationen får den personen eller organisationen aldrig till­räckligt med in­formation för att räkna ut nyckeln. (I varje fall inte utan till­gång till kraft­fulla datorer och orimligt mycket tid.) Protokollet kan också an­vändas av fler än två parter. – Det utvecklades av Whitfield Diffie och Martin Hellman, och presenterades 1976. – Martin Hell­man anser att proto­kollet bör kallas för Diffie‑Hellman‑Merkle för att hedra Ralph Merkle (länk), vars idéer protokollet bygger på. – Observera att Diffie‑Hellman inte är en krypteringsalgoritm. Den första algoritmen för asymmetrisk kryptering var RSA. – Diffie–Hellmann används bland annat för ut­växling av nycklar i internet­telefoni, se ZRTP.

[kryptering] [ändrad 6 juni 2017]