Hagström, Stig

Foto av Stig Hagström.
Stig Hagström. Foto: Stanford-universitetet.

(1932—2011) – svensk forskare, professor i fysik, forskningschef för materialutveckling på Xerox PARC 1976—1987, universitetskansler i Sverige 1992—1998, professor i materialvetenskap på Stanford, initiativtagare och chef för Stanford center for innovations in learning, SCIL, numera del av Human sciences and technology advanced research institute, H‑Star (länk). – Stanfords dödsruna över Stig Hagström finns här, och en intervju med Stig Hagström från 2006 finns här.

[personer] [stig hagström] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 27 april 2018]

Karlqvist, Olle

(1922—1976) – svensk data­pionjär som deltog i ut­veck­lingen av de första svenska datorerna BARK† och BESK†. När Karlqvist ut­veck­lade magnetminnen upp­täckte han 1953 ett fysi­ka­liskt feno­men som är känt som Karl­qvist­fältet (se här), och som man måste ta med i beräkningarna vid konstruk­tion av hård­diskar och läs­huvuden. Karlqvist blev senare teknisk chef på Facit. Han gav 1973 ut en ADB‑ordbok. – Läs mer på denna webbsida.

[it-historia] [personer] [ändrad 7 november 2017]

Diffie, Whitfield

Foto av Whitfield Diffie.
Whitfield Diffie.

(1944) – amerikansk krypteringsexpert. – Diffie lanserade 1976 idén om asymmetrisk kryptering i uppsatsen ”New directions in cryp­tography” (länk), som han skrev tillsammans med Martin Hellman. De ut­veck­lade också protokollet Diffie–Hellman för asymmetrisk kryptering. – Diffie var mellan 1991 och 2009 säker­hets­direktör på Sun†. Han var 2010—2012 ansvarig för infor­ma­tions­säker­het och krypto­grafiICANN. Numera pensionerad. – Whit­field Diffie mottog 1994 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). Diffie och Hellman fick 2015 års Turingpris (länk).

[kryptering] [personer] [whitfield diffie] [ändrad 29 april 2018]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med målet att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]

Kurzweil, Ray

Porträtt av densamme.
Ray Kurzweil.

Raymond Kurzweil (1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typ­snitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda upp­fann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurz­weil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med dator­tekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.

[ai] [hälsa] [musik] [personer] [ray kurzweil] [tillgängligt] [ändrad 1 december 2o17]

Diffie-Hellman

i kryptering: ett protokoll för hur två parter som kommunicerar över nätet tillsammans skapar en hemlig krypterings­nyckel. – Med Diffie‑Hellman‑proto­kollet kan parterna över nätet ut­växla all information som behövs för att skapa en gemen­sam krypterings­nyckel utan att nyckeln som hel­het överförs. Om någon avläser kommunikationen får den personen eller organisationen aldrig till­räckligt med in­formation för att räkna ut nyckeln. (I varje fall inte utan till­gång till kraft­fulla datorer och orimligt mycket tid.) Protokollet kan också an­vändas av fler än två parter. – Det utvecklades av Whitfield Diffie och Martin Hellman, och presenterades 1976. – Martin Hell­man anser att proto­kollet bör kallas för Diffie‑Hellman‑Merkle för att hedra Ralph Merkle (länk), vars idéer protokollet bygger på. – Observera att Diffie‑Hellman inte är en krypteringsalgoritm. Den första algoritmen för asymmetrisk kryptering var RSA. – Diffie–Hellmann används bland annat för ut­växling av nycklar i internet­telefoni, se ZRTP.

[kryptering] [ändrad 6 juni 2017]

Apple

Apples symbol. Från början var den färggrann och randig.
Apples symbol. Från början var den färggrann och randig.
  1. Apple Inc – amerikanskt datorföretag, grundat 1976 av Steve Jobs† och Steve Wozniak. – Apple var inte först med persondatorer, men bi­drog i slutet av 1970‑talet mer än något annat enskilt företag till att popularisera dem genom datorn Apple II†. Macintosh, som kom 1984, var inte den första datorn med grafiskt användargränssnitt (se PARC), men det var den första som såldes i mer än ett fåtal exemplar. – Jobs och Wozniak manöv­re­rades ut från Apple på 1980‑talet, men Steve Jobs gjorde 1997 en fantastisk come­back som vd. Under Steve Jobs chefstid kom det nya operativ­systemet Mac OS X (som sedan 2016 heter macOS), musikspelaren iPod, den stilbildande smarta mobilen iPhone och surfplattan iPad. Med iPhone kom ett nytt operativsystem, iOS. – Efter Steve Jobs död 2011 blev Tim Cook chef för Apple. Under hans tid har den smarta klockan Apple Watch utvecklats. – Det ryktades 2015 om att Apple arbetar på en elbil, av ryktesspridarna kallad iCar, se Project Titan och Faraday Future. Troligen handlar det snarare om att utveckla it‑system för bilar. – Apple hette Apple Computer Inc till januari 2007, då det bytte namn till Apple Inc. I maj 2014 köpte Apple företaget Beats som har musiktjänsten Beats Music, som numera ingår i musik­tjänsten Apple Music som presenterades i juni 2015, och i september 2018 godkändes Apples köp av musikigenkänningsappen Shazam. – IDG:s artiklar om Apple: länk;
  2. – Apple Records – Beatles skivbolag, grundat 1968, ägt av koncernen Apple Corps (se thebeatles.com). – Skivbolaget gav 1981, efter en rättslig tvist, datorföretaget tillstånd att också kalla sig för Apple mot löfte att datorföretaget inte skulle ägna sig åt musik. Efter­som datorföretaget senare började sälja musik på iTunes stämde Apple Apple är 2006, men datorföretaget friades i en engelsk dom­stol. – En ingående redogörelse för tvisten finns i Wikipedia.

[företag] [it-historia] [musik] [ändrad 7 februari 2020]

heisenbugg

(heisenbug) – en bugg som för­svinner eller ändrar be­te­ende när man försöker kart­lägga den eller rätta till den. En vanlig orsak är race condition. – Ordet syftar på Werner Heisen­berg (1901—1976, se Wikipedia), den tyska fysikern som bland annat är känd för sin osäker­hets­relation (ju mer noggrant man fast­ställer en partikels position, ju mindre vet man om dess hastig­het, och omvänt). Närmare bestämt syftar ordet heisenbugg på principen inom kvant­­fysiken att varje försök att iaktta och mäta elementarpartiklar påverkar det man försöker mäta. – Läs också om mandelbugg och schrödinbugg.

[fel] [jargong] [programmering] [ändrad 28 maj 2018]

CP/M

Control program/microcomputers – det vanligaste operativ­­systemet för hemdatorer i slutet av 1970-talet. CP/M ut­­veck­lades 1973 för 8‑bitars processorer av Gary Kildall† och Dorothy McEwen†, som 1976 tillsammans grundade Digital Research†. CP/M användes i Apple II† och i många andra hem­­datorer. CP/M erbjöds som alternativ till PC‑DOS i de första versionerna av IBM PC†, men konkurrerades ut av PC‑DOS. Den sista versionen av CP/M kom 1983. – En 16-bitars variant av CP/M utvecklades av Tim Pater­­son. Den kallades för QDOS†, köptes av Micro­soft och blev PC-DOS. Digital Research utvecklade en annan 16‑bitars ­version av CP/M under namnet DR‑DOS†. CP/M stod först för Control program/monitor, senare för Control program/micro­­computers, alterna­tivt microprocessors. En in­­offi­ciell webb­­sida för CP/M finns på cpm.z80.de.

[it-historia] [operativsystem] [ändrad 25 september 2020]