en kampanj som uppmanar företag att inte köpa annonser i sociala medier så länge som sociala medier ger utrymme åt hatbudskap. – Stop hate for profit grundades i juni 2020, och i slutet av månaden hade ett 60‑tal företag anslutit sig (se lista). De företagen har alltså slutat att annonsera i sociala medier. Flera andra företag, bland annat Coca‑Cola och Unilever, har i juni 2020 meddelat att de slutar annonsera i sociala medier under en begränsad tid. – Se stophateforprofit.org.
[kampanjer] [näthat] [sociala medier] [30 juni 2020]
involuntary celibate – ofrivillig celibatär – person som lever i celibat mot sin vilja. – Ordet incel används oftast om män, men det var en kvinna som 1993 myntade uttrycket (se intervju från BBC) med de bästa avsikter. – Incel har blivit en internationell företeelse, ofta förknippad med kvinnohat och mer eller mindre pseudovetenskapliga teorier om kvinnor. Massmördaren Elliot Rodger (ER), som 2014 dödade sex personer är en hjälte för en del inceldebattörer. – Forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (foi.se), skrev 2020 en utförlig rapport, Hope, cope and rope, om incel – se denna länk. Innehåller också en utförlig ordlista över de speciella uttryck som används på incelforum. – Läs också om ”manosfären”.
[opinionsbildning] [näthat] [ändrad 7 mars 2023]
cancelkultur, raderingskultur – strävan att radera kända personer som beskylls för skandalösa handlingar eller yttranden från internet och andra forum. De ska inte nämnas, och deras verk ska ignoreras. De ska bli opersoner. Man talar också om call‑out culture (callout culture): då menar man kampanjer för utradering. – Uttrycket cancel culture har använts sedan mitten av 2010‑talet. – Cancelkultur används också om ungdomars utfrysning av andra ungdomar på sociala medier och i skolan. – Se också cancel (betydelse 2), cancel culture OCD och self‑cancel culture.
[förföljelse] [trender] [ändrad 17 maj 2023]
en webbplats som riktar sig till personer som deltar i samhällsdebatten och som utsätts för hot och förföljelser. – Tystnainte.se publiceras sedan maj 2019 av Brottsoffermyndigheten (länk), och riktar sig bland annat till journalister, politiker, konstnärer, författare, influencers och forskare. Den ger råd om vad man kan göra om man utsätts för brott. – Se tystnainte.se.
[näthat] [7 maj 2019]
to be zucked – jargong för att bli avstängd från Facebook på grund av att Facebooks granskningssystem felaktigt har tolkat inlägg som uttryck för näthat. Det kan bero på användning av kontroversiella ord och uttryck i inlägg som i själva verket protesterar mot rasism och annan diskriminering. Resultatet kan bli att ett inlägg tas bort eller att användaren avstängs för kortare eller längre tid. – Ordet zucked anspelar på Facebooks grundare och chef Mark Zuckerberg. Man talar också om ”Facebook jail”.
[jargong] [näthat] [sociala nätverk] [yttrandefrihet] [25 april 2019]
en överenskommelse mellan företag, regeringar och medborgare om att skydda webben från censur, näthat och intrång i privatlivet. Det kallas också för ”Magna Carta for the web”. – Contract for the web är ett initiativ av webbens grundare Tim Berners‑Lee, presenterat i november 2018 (se föredrag). Många företag och andra organisationer har ställt sig bakom. – Se contractfortheweb.org. – Se också hashtaggen #ForTheWeb.
[censur] [näthat] [personlig integritet] [webben] [9 november 2018]
en infekterad debatt om trakasserier mot serietecknare som beskylls för att vara politiskt korrekta. – Comicsgate har pågått sedan åtminstone 2017, och anförs av amerikanerna Richard C Meyer och Ethan Van Scriver. De och deras anhängare beskyller seriebranschen för att gynna politisk korrekthet före kvalitet. Tecknare som har framställt icke‑vita personer, kvinnor, sexuella minoriteter och transpersoner positivt har utsatts för bojkottkampanjer, men också för näthat. – Benämningen Comicsgate anspelar på Gamergate.
[konst och litteratur] [näthat] [ord på -gate] [12 september 2018]
Netzwerkdurchsetzungsgesetz – tysk lag mot näthat och falska nyheter. – Lagen, som antogs av Förbundsdagen i juni 2017, ålägger sociala medier att ta bort uppenbart olagliga inlägg inom 24 timmar. Om de inte gör det kan de dömas att betala höga straffavgifter. I mer tveksamma fall har de sju dagar på sig att pröva om inlägget är olagligt och att sedan, om så befinns vara fallet, ta bort det. – Lagen har mött skarp kritik för att den leder till självcensur – sociala medier kommer hellre att ta bort tveksamma inlägg än att riskera höga böter – och bland annat Facebook anser att lagen strider mot den tyska grundlagen. NetzDG gäller för sociala medier, men inte för tidningar och tidskrifter. – Netzwerkdurchsetzungsgesetz kan översättas med ”nätverksverkställighetslag”. Lagens fullständiga namn är Gesetz zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken. Den är också känd som Facebook-Gesetz, Facebooklagen. – Lagtexten finns på denna länk.
[desinformation] [förkortningar på N] [lagar] [näthat] [18 april 2018]