The Net interprets censorship as damage and routes around it

nätet tolkar censur som en skada och dirigerar runt det – ett talesätt som först formulerades 1993 av John Gilmore. – John Gilmore har berättat att han först syftade på Usenet, där det i praktiken var omöjligt att hindra ett oönskat meddelande från att nå mottagaren, även om en eller flera noder blockerade det. Senare tolkades ”nätet” som internet. John Gilmore har tillagt att man även bör räkna in användarna: de kan aktivt hjälpa till att förmedla censurerad information. – Yttrandet förekommer i varianter som The internet views censorship as damage and routes around it. – Se sajten Quote investigator (quoteinvestigator.com…).

[censur] [internet] [13 maj 2023]

Pentagondokumenten

hemliga dokument från Pentagon, läckta i april 2023. – Pentagondokumenten innehöll bland annat ingående information om kriget i Ukraina och om diskussionerna i den ryska ledningen. Dokumenten publicerades på nätverket Discord. En Jack Teixeira greps efter några dagar, misstänkt för att ligga bakom läckan. Han tycks inte ha drivits av några ideologiska eller ekonomiska motiv. Det är också oklart hur Teixeira, en flygsoldat utan högre säkerhetsklassning, har fått tillgång till dokumenten.

[avslöjanden] [17 april 2023]

Samizdat Online

en tjänst som kringgår internetcensuren i Ryssland och Belarus. – Samizdat publicerar kopior av blockerade webbsidor på ett antal andra domäner än den ursprungliga. Domänerna ändras varje vecka. Uträkningen är att det tar ungefär en vecka innan censuren upptäcker kopiorna och blockerar dem, och då finns det alltså kopior på andra domäner. – Samizdat Online startades 2022 av Yevgeny Simkin och Michael Sprague. – Se samizdatonline.org. (Samizdat kallades i Sovjetunionen de underjordiska oppositionella publikationerna.)

[kringgå censur] [9 september 2022]

Pandoradokumenten

en samling läckta dokument som avslöjar att makthavare och andra kända personer i stor skala gömmer tillgångar för att slippa skatt eller av andra skäl. – Pandoradokumenten släpptes den 3 oktober 2021, och beskrevs som den dittills största läckan i sitt slag. Den omfattar 11,9 miljoner filer. Tidigare läckor av liknande slag är Panamadokumenten och Paradisdokumenten. – Dokumenten har, liksom de nyss nämnda två, offentliggjorts av Consortium of investigative journalists, ICIJ (icij.org). ICIJ är ett samarbete mellan massmedier i många länder, däribland SVT Nyheters Uppdrag granskning (svt.se…). – Bland de som i Pandoradokumenten utpekas som skattesmitare i miljon- eller miljardklassen finns Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair, Tjeckiens premiärminister Andrej Babis och Jordaniens kung Abdullah II. Några av Sveriges rikaste personer förekommer i läckorna, liksom svenska kriminella och högerextremister (se svt.se…). – Se icij.org/investigations/pandora‑papers. – På engelska: the Pandora papers, på svenska även: Pandoraläckan. Pandora var i grekisk mytologi den första kvinnan. Hon släppte i misshugg ut sjukdomar och annat ont i världen genom att öppna ett skrin som de var inlåsta i – Pandoras ask.

[avslöjanden] [dataläckor] [skandaler] [3 oktober 2021]

datasläpp

för data drop: det att en hacktivist‑organisation offentliggör en stor datamängd som den har samlat in, ofta genom dataintrång. – Datasläpp handlar vanligtvis om dokument som belyser maktmissbruk och missförhållanden, och som har varit hemliga eller okända före datasläppet. I några fall är det uppgifter som inte alls är hemliga, men som har publicerats som text eller video på sociala medier, och som snart skulle bli oåtkomliga om de inte sammanställdes. Hacktivistgruppen DDoSecrets har till exempel publicerat stora mängder information från den högerextrema amerikanska sociala sajten Gab med information om och från de personer som deltog i stormningen av USA:s kongress i januari 2021. – Datasläpp görs ofta på sätt som ska ge så mycket uppmärksamhet som möjligt. – Läs också om doxing och doxware.

[aktivism] [avslöjanden] [ändrad 8 september 2021]

data drop

  1. – datamängd som levereras från ett projekt till beställare med bestämda mellanrum. Syftet är att ge en bild av hur projektet fortskrider;
  2. – om hacktivism: se datasläpp;
  3. – om nätverk: kabelutläggning innanför väggarna i en bostad eller lokal;
  4. – kastande av data: en router kan kasta paket avsiktligt av tekniska skäl;
  5. – ”rensning av skallen” – det att man glömmer allt man har pluggat in så snart skrivningen är över.

[avslöjanden] [internet] [jargong] [nätverk] [systemutveckling] [19 maj 2021]

Phineas Fisher

pseudonym för en eller flera hacktivister. Det är när detta skrivs okänt vem eller vilka som står bakom namnet. – Phineas Fisher blev känd 2014 efter en framgångsrik attack mot Gamma Group (gammagroup.com), ett tysk‑brittiskt företag som säljer program för hemlig dataavläsning till stater. Phineas Fisher har också kommit över och publicerat information från flera liknande företag, från Kataloniens polisfackförbund och det turkiska populistiska högerpartiet AKP.

[aktivism] [avslöjanden] [pseudonymer] [19 maj 2021]

Distributed denial of secrets

(DDoSecrets) – en webbplats som publicerar dokument om missförhållanden och maktmissbruk. – DDoSecrets grundades 2018 av amerikanska journalisten Emma Best (se länk) och en annan person. Det är mest känt för publiceringen av BlueLeaks, en stor samling interna dokument från USA:s polis. DDoSecrets har beskrivits som en efterföljare till WikiLeaks. – Namnet anspelar på termen distributed denial of service (överbelastningsattack). – Se ddosecrets.com.

[aktivism] [avslöjanden] [19 maj 2021]

contact chaining

kontaktlänkning – kartläggning av personers kontakter i flera led. – Kartläggningen utgår från vilka personen ringer till, skickar e‑post till eller har kontakt med på andra sätt. Därefter kartlägger man de personernas kontakter på samma sätt, och så vidare. (Se sex leds avstånd och sociogram.) Resultatet blir ett mycket stort antal kontaktkedjor. – Enligt Edward Snowdens avslöjanden har den amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA samlat in kontaktkedjor, som löpande uppdateras, för USA:s hela befolkning. Motiveringen ska vara att man, om en person misstänks för terroristbrott, omedelbart ska kunna ta fram den misstänktas kontakter. Kritiker anser att kontaktkedjorna kan användas för att få vem som helst att framstå som kriminell eller klandervärd på grund av någon man känner direkt eller indirekt.  Enligt uppgifter som citeras i denna artikel i Wired har den lagrade mängden data blivit så stor att NSA inte hinner med att analysera den.

[kartläggning] [28 maj 2020]