felkoder på webben

sifferkoder som anger fel eller annan status vid överföring av webbsidor från server till webbläsare. – Den mest kända felkoden är 404. Den anger att den efterfrågade webbsidan inte finns, eller inte går att hitta. Men det finns många andra felkoder på webben. Felkoderna är tresiffriga tal som kan börja med 1, 2, 3, 4 eller 5:

  • 1xx är koder som betyder att begäran är mottagen och behandlas av webbservern;
  • 2xx är koder som betyder att begäran är mottagen, behandlad och verkställd;
  • 3xx är koder som betyder att begäran är mottagen, men att det krävs särskilda åtgärder för att leverera den efterfrågade sidan (till exempel omdirigering);
  • 4xx är koder som betyder att den begärda sidan inte kan levereras, antingen för att det är fel på den angivna webbadressen (URL:en) eller för att sidan inte kan påträffas;
  • 5xx är koder som betyder att klienten har skickat en giltig och korrekt webbadress, men att webbservern av någon anledning inte kan leverera.

– Felkoderna ingår i webbprotokollet HTTP och dess efterföljare, och är specificerade av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC 9110, sektion 15 – se rfc-editor.org/rfc…. Eftersom inte alla koderna står för fel använder IETF benämningen statuskoder (status codes).

[fel] [felkoder] [18 januari 2023]

416

requested range not satisfiable – en felkod som anger att den efterfrågade delen av en webbsida inte kan levereras. Det brukar bero på att den efterfrågade delen har tagits bort eller flyttats. – Felkoden ingår i HTTP och dess efterföljare.

[felkoder] [17 januari 2023]

AdNauseam

ett webbläsartillägg som automatiskt klickar på alla annonser på besökta webbsidor. – Syftet med AdNauseam är att göra det omöjligt att kartlägga användarens preferenser. Statistiken över klickade annonser blir värdelös, i synnerhet om många använder AdNauseam. Dessutom får annonsören betala en slant för varje klick, utan att få något i utbyte. AdNauseam döljer också annonserna. – Google blockerade ett tag AdNauseam från webbläsaren Google Chrome, men numera finns AdNauseam som tillägg till alla vanliga webbläsare. – AdNauseam lanserades 2014 av Daniel Howe och Helene Nissenbaum. – Ad nauseam är latin för ”till leda” eller, om man så vill, ”tills man spyr”. – Se adnauseam.tech.

[kartläggning] [webbläsare] [webbreklam] [6 december 2022]

App tracking transparency

(ATT) – krav på att appar för iPhone har tillstånd av användaren för insamling av data från andra appar och webbsidor. – Varje app som vill samla in data från andra appar och webbsidor (spårning) måste presentera en dialogruta för användaren. Användaren kan då välja att tillåta spårning eller säga nej. Om användaren säger nej får detta inte påverka appens användbarhet. Observera att det är fritt fram för appen att samla in data från användningen av appen. – App tracking transparency, på svenska Spårningstransparens för appar, infördes 2021 i iOS version 14.5. Det ingår också i iPadOS och tvOS. – App tracking transparency bedöms ha lett till minskade annonsintäkter för flera storföretag, bland annat Meta. Det har nämligen gjort det svårare att med framgång publicera riktade annonser baserade på analys av kundernas preferenser och beteenden. Och Apples användare är eftersökta som måltavlor för riktad annonsering, eftersom de brukar ha bättre ekonomi än genomsnittet, och alltså har bättre råd att nappa på annonser. – Se Apples webbsidor: support.apple.com…. – Läs också om IDFA.

[ios med flera] [kartläggning] [marknadsföring] [personlig integritet] [webbreklam] [28 oktober 2022]

mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

unik webbläsare

(unique browser) – i webbstatistik: identifierad webbläsare som används vid besök på en webbsida. I synnerhet om den som använder webbläsaren klickar på en annons. – Det gäller alltså individuella exemplar av webbläsare. Webbläsare kan av en annonsör, eller av den som publicerar en webbsida, identifieras med kakor (cookies) och genom särskiljande tekniska egenskaper (se signatur, betydelse 2). – Begreppet unik webbläsare förväxlas ibland med unik besökare. (Bland annat för att den engelska förkortningar UB för unique browser misstolkas.) Unik webbläsare är mer rättvisande, eftersom man inte vet vilken person som använder webbläsaren (såvida besökaren inte har loggat in sig). Flera personer kan ju använda samma dator och samma webbläsare. Å andra sidan kan samma person använda flera webbläsare.

[webbstatistik] [28 april 2022]

age-gating

åldersgräns på internet – krav på en del webbplatser om att besökare intygar att de är över en angiven ålder. – Detta är en tom formalitet i de flesta fall, eftersom det är besökaren själv som intygar, och alltså kan bluffa. Age‑gating används mest för att hålla webbplatsens utgivare fri från ansvar ifall underåriga besökare skulle råka se något olämpligt. – Där ålderskontroll verkligen är viktigt kan man kräva inloggning med e‑legitimation. – När det gäller köp på internet säger lagen att den som är under 18 år inte kan ingå avtal om köp. Sådana avtal är ogiltiga. Men det finns ingen tvingande regel om att säljaren måste verifiera köparens ålder. (Undantag: den som är över 16 år får sluta avtal om köp för pengar som hen själv har tjänat.) – På engelska också: age verification system.

[e-handel] [inloggning] [webbsidor] [13 mars 2022]