robotikens lagar

tänkta lagar om robotars förhållande till människor, formulerade av Isaac Asimov. Lagarna är:

  1. – En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada;
  2. – En robot måste lyda order från människor, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen;
  3. – En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

– En fjärde lag, som är överordnad de andra tre, och som därför brukar kallas för den nollte lagen (the zeroth law), är ett senare tillägg:

– En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.

– De första tre lagarna skrevs 1942 av Isaac Asimov (19201992) i hans novell ”Runaround” (”Den onda cirkeln”) . Den följdes av andra Asimov‑noveller om robotar. De samlades i boken I, Robot (1950, Jag, robot, 1954). Den fjärde – eller nollte – lagen tillkom i Asimovs bok Foundation and earth (1986, Stiftelsen och jorden, 1987). Lagarna, som ofta kallas för Asimovs tre lagar, återkommer i andra författares science fiction-romaner, ofta problematiserade. De har också inspirerat regelverk för utveckling av robotar.

[lagar] [robotar] [27 januari 2023]

11

”it goes to eleven” – skämt om extra mycket. Alternativt om något som framställs som extra mycket, fast det inte finns något att jämföra med. – Uttrycket kommer från filmen Spinal Tap (se IMdB, länk) från 1984 där gitarristen ”Nigel Tufnel” (spelad av Christopher Guest) visar upp sin förstärkare: den har en volymratt med 11 som toppvolym i stället för det vanliga 10. Att detta inte har något att göra med förstärkarens uteffekt vägrar han att inse – ”It’s one louder!”. – Många produkter har hakat på och ”går till elva”.  Skämtet lär ha förekommit före 1984.

[mem] [27 januari 2023]

M3GAN

en fiktiv android i filmen med samma namn. – M3GAN ser ut som en ung flicka och spelas i filmen dels av skådespelerskan Amie Donald, dels av en animatron. M3GAN står för Model 3 generative android. – Filmen M3GAN hade premiär i USA i december 2022 och drog in över 30 miljoner dollar första veckan. – Se m3ganmovie.com och IMdB (länk).

[androider] [film] [17 januari 2023]

direktströmmande

om video och ljud över internet: som sänds ut samtidigt som det genereras. (Se också strömmande.) – Direktströmning används bland annat för spel över nätet och för virtuella världar. Där är det nödvändigt att användarens handlingar får effekt i realtid. Det används också för poddar (video eller bara ljud). Poddar kan också vara inspelade på förhand, men om man vill ge lyssnarna eller tittarna möjlighet att ställa frågor och kommentera under sändningen använder man direktströmning. (Det brukar då också gå att lyssna på podden i efterhand.) – Skillnaden mellan direktströmning och direktsändning är att direktströmning är ett vidare begrepp. Termen direktsändning används traditionellt om radio och tv som sänds direkt från mikrofon och / eller videokamera. Direktströmning kan också omfatta datorgenererat material som spel och virtuella världar. Det brukar förutsätta tvåvägskommunikation, men behöver inte göra det. – På engelska: livestreaming eller live streaming.

[film] [publicering] [radio och tv] [strömmande] [videoteknik] [25 oktober 2022]

CryptoPunk

CryptoPunk-bild
En av 10 000.

ett slags digitala bilder som säljs som icke‑fungibla objekt (NFT). – Det finns 10 000 CryptoPunk-bilder på 24×24 pixel som alla är olika och som har genererats slumpmässigt. De föreställer ansikten och åtföljs av ett slags äkthetsintyg genom blockkedjor i Ethereum‑systemet. Så även om det är enkelt att kopiera en CryptoPunk-bild så framgår det ändå att kopian inte är ett original, eftersom blockkedjan inte kan kopieras. – CryptoPunks lanserades 2017 av det kanadensiska företaget Larva Labs (larvalabs.com) och har blivit eftertraktade samlingsobjekt som säljs för höga belopp. – 2022 sålde Larva Labs CryptoPunk-systemet till Yuga Labs (yuga.com), företaget bakom Bored apes.

[blockkedjor] [konst och litteratur] [11 augusti 2022]

generativ konst

konst som har skapats av avancerade datorprogram. – En människa ger programmet instruktioner om motiv, stil, färgskala och annat. Programmet framställer sedan en bild eller annan skapelse utan mänsklig medverkan. För att detta ska vara möjligt krävs att programmet har tillgång till ett stort underlag med olika motiv och förmåga att känna igen vad som finns i motiven samt att knyta detta till den mänskliga operatörens instruktioner. Resultatet blir ofta något som påminner om collage. – Ett känt exempel på generativ konst är programmet DALL‑E från 2021. – Huruvida generativ konst kan kallas för konst kan diskuteras – detta kan ses som en parallell till diskussionen om artificiell intelligens. Generativ konst säljs ofta som NFT (non-fungible tokensicke-fungibla objekt). – På engelska: generative art.

[ai] [konst och litteratur] [29 juni 2022]

fan

oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Det är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt:

  • – olämpligt: anställd–(av)–företag–(som har)–avdelningar;
  • – hellre: företag–(har)–avdelningar–(som har)–anställda.

– Exakt hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att en del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)

[databaser] [fel] [ändrad 4 juli 2022]