oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Det är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt: företaget har avdelningar; avdelningarna har anställda. Hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att den del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)
[databaser] [fel] [ändrad 2 maj 2022]
webbplats som tillhandahåller olovliga digitala kopior av böcker. – Piratbibliotek var ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – Se också skuggbibliotek.
[böcker] [gratis] [pirat] [upphovsrätt] [årets nyord] [27 december 2021]
mätning och värdering i siffror av så många aktiviteter som möjligt. – Försiffring omfattar sådant som egenmätning av hälsa och träning och poängsättning av personer, produkter och tjänster i sociala medier. – Termen försiffring användes av Micael Dahlen (micaeldahlen.com) och Helge Thorbjørnsen (länk) i boken Sifferdjur: hur siffror styr våra liv (2021). – Läs också om förpappring.
[it-liv] [27 september 2021]
(non-fungible token, NFT) – tillgång som en blockkedja skyddar mot kopiering. – Tillgången kan antingen vara i digital form, till exempel ett digitalt konstverk, eller ett materiellt föremål som beskrivs och identifieras i en blockkedja. Med icke-fungibel menas att objektet inte kan bytas ut mot något liknande eller identiskt likadant utan att det upptäcks. Objektet är dessutom krypterat, så bara den som har krypteringsnyckeln och filen kommer åt objektet. – Förkortningen NFT har sedan slutet av 2010‑talet betecknat kryptokonst och andra värdefulla objekt i digital form, skyddade av en blockkedja. Kallas då också för digitalt äkthetsbevis.
[blockkedjor] [konst och litteratur] [1 januari 2022]
kryptokonst i form av teckningar som föreställer apor. – Bored apes lanserades i april 2021 på sajten Bored apes yacht club (boredapesyachtclub.com), förkortat BAYC. Då bjöds tio tusen digitala teckningar av uttråkade apor ut för motsvarande 200 dollar styck i kryptovalutan ethereum. I september 2021 såldes ett parti med 101 av dessa apteckningar för 24,4 miljoner dollar på auktionsfirman Sothebys. – Teckningarna är så kallade icke-fungibla objekt (non-fungible tokens, NFT), vilket betyder att varje teckning har en blockkedja som dokumenterar hur den har sålts och köpts sedan den genererades (proveniens). Det går visserligen att kopiera teckningarna exakt, eftersom de är digitala, men det går inte att kopiera deras blockkedjor. Därför kan man skilja originalen från identiska kopior. Teckningarna är datorgenererade och alla är olika.
[blockkedjor] [konst och litteratur] [17 september 2021]
beteckning på alla icke genetiska data som levande varelser bär med sig inom och utanför kroppen. – Dataomet anses vara en förutsättning för liv. För att leva måste våra kroppar bearbeta dessa data. Termen dataom, på engelska dataome, myntades av astronomen Caleb Scharf (calebscharf.com) i boken The ascent of information från 2021 (se länk). Ordet anspelar på genom (arvsmassa). – Läs också om mem.
[filosofi] [ändrad 30 augusti 2021]
(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford (katecrawford.net) och hennes bok Atlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001 (länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.
[arbetsliv] [artificiell intelligens] [8 juni 2021]
en sökmotor för konstverk. – Museo har när detta skrivs foton av målningar och skulpturer från fyra museer. Konstverken är sökbara med text: antingen konstnärens namn eller ord som beskriver motiven. Alla bilder får laddas ner och användas fritt. Museo lanserades 2021. – De fyra museer som ställt bilder till förfogande är: Art Institute of Chicago (artic.edu), Rijksmuseum (rijksmuseum.nl), Minneapolis Institute of Art (new.artsmia.org) och New York Public Library (digitalcollections.nypl.org). – Se museo.app.
[arkiv och bibliotek] [konst och litteratur] [sökmotorer] [18 mars 2021]