informell benämning på teckenkodning för thaispråkets alfabet. Den officiella beteckningen på standarden är ISO/IEC 8859‑11. (Ordet Latin i Latin/Thai anknyter till den serie med standarder som brukar kallas för Latin‑1, Latin‑2 och så vidare.) – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 5 september 2020]
informell benämning på teckenkodning för det turkiska alfabetet. Det är samma kodning som i Latin‑1, förutom att de specifikt isländska bokstäverna i Latin‑1 har bytts ut mot specifikt turkiska bokstäver. Det officiella namnet på standarden är ISO/IEC 8859-9, men den kallas också för Latin‑5. (Standarden Latin‑3 användes först även för turkiska, men den har för turkiska ersatts av Latin‑5.) – Mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 11 0ktober 2016]
informell benämning på teckenkodning för det hebreiska alfabetet. – Koden har kodord för bokstäverna i hebreisk skrift (konsonanterna), men inte för vokalmarkeringarna. Den officiella beteckningen på standarden är ISO/IEC 8859‑8. (Ordet Latin i Latin/Hebrew anknyter till den serie med standarder som brukar kallas för Latin‑1, Latin‑2 och så vidare.) – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 11 oktober 2016]
informellt namn på teckenkodning för de språk som talas runt Östersjön. – Latin‑7 är avsett för danska, estniska, finska, norska, lettiska, litauiska, polska, svenska och tyska samt för slovenska, engelska och latin. Den kallas också för Baltic Rim. Standarden sammanfaller till stor del med Latin‑6. Det officiella namnet är ISO/IEC 8859-13. – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 5 augusti 2019]
informell benämning på standarden för teckenkodning på webben för det grekiska alfabetet. Den officiella beteckningen är ISO/IEC 8859‑7. (Ordet Latin i Latin/Greek anknyter till den serie med standarder som brukar kallas för Latin‑1, Latin‑2 och så vidare.) – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 27 maj 2019]