internationella måttenhetssystemet

internationell standard för måttenheter och multipelprefix. Systemet har sju grundläggande måttenheter:

  1. – meter:
  2. – kilogram;
  3. – sekund;
  4. – ampere;
  5. – kelvin;
  6. – candela;
  7. – mol.

– Sedan finns det härledda enheter som är kombinationer av grundläggande enheter. En newton är till exempel den kraft som behövs för att förflytta ett kilogram en meter per sekund i kvadrat (”sekundtvå”). Måttenheterna kan också ha multipelprefix eller ha speciella namn – en liter är till exempel en tusendels kubikmeter. Den vanliga termometerskalan i Celsiusgrader är en enkel omräkning från skalan i kelvin (fast historiskt är det tvärtom). Det internationella måttenhetsssystemet kallas ofta för SI‑standarden eller SI‑systemet efter franska Système international d’unités. – Mer på RISE:s webbsidor.

[måttenheter] [standarder] [20 november 2019]

standard

överenskomna gemensamma regler för beskrivning, utformning och framställning av en produkt eller tjänst:

  • – en formell standard har antagits av en organisation;
  • – en informell standard har uppstått genom att en viss produkt, tjänst eller ett format har blivit dominerande. (Excel för kalkylark är exempel på en informell standard.)

– Standarder kan, förutom en produkts eller tjänsts utformning, gälla sådant som terminologi, måttenheter och symboler. Syftet med standarder är att minska onödiga variationer i utförande av komponenter, reservdelar och tillbehör och att underlätta utbyte av information, till exempel ritningar. – Skillnaden mellan standard och specifikation är inte skarp. En specifikation är alltid en beskrivning av en produkt eller del av en produkt. Specifikationer kan fastställas av företag eller branschorganisationer och är ofta mer detaljerade än standarder. Förenklat kan man säga att produktstandarder anger vilka värden som ska fyllas i (parametrar), medan en specifikation anger precisa värden (argument). En del standarder kan vara lika detaljerade som specifikationer. Ibland utvecklas en specifikation av ett företag som sedan överlåter den till en standardiseringsorganisation som gör om den till standard. Standarder får användas fritt (men dokumentationen av standarden kan kosta). – Standarder fastställs bland annat av ANSI, IEEE, internets tekniska ledningsorgan IETF (se RFC), International organization for standards, ISO (iso.org), Internationella teleunionen, ITU, amerikanska NIST och i Sverige av SIS (sis.se).

[produkter och tjänster] [standarder] [ändrad 21 januari 2019]

specifikation

detaljerad beskrivning av hur en produkt eller tjänst ska vara utformad:

  • – en kravspecifikation är beställarens beskrivning av den beställda produkten eller tjänsten;
  • – en specifikation kan också vara en ingående beskrivning av hur en viss produkt eller tjänst ska vara utformad, fastställd av ett företag eller en branschorganisation. Sådana specifikationer är inte avsedda för en bestämd utförare, utan kan tillämpas av vem som helst (eventuellt mot avgift). Syftet är att produkterna eller tjänsterna ska fungera ihop (kompatibilitet) och / eller vara utbytbara, oavsett tillverkare. Skillnaden mellan en sådan specifikation och en standard är inte alltid stor.
  • specifikationer – en beskrivning av en viss produkt, särskilt, men inte nödvändigtvis enbart, dess tekniska egenskaper.

[produkter och tjänster] [standarder] [31 december 2018]

RS-232

en standard för anslutning av utrustning till datorer, till stor del föråldrad. RS‑232 reglerade bland annat utformningen av serieporten, som förr var standard på persondatorer. För industriell och vetenskaplig utrustning är kontaktdon utformade enligt RS‑232 fortfarande i bruk. – RS-232 står för Recommended standard 232. Standarden fastställdes 1960 av den numera upplösta amerikanska branschorganisationen Electronic industries association, senare Electronicis industries alliance, EIA. Standarden definierade ett antal kontaktdon med stift och motsvarande hål, och hur de skulle användas. Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gjorde med tiden att det blev allt svårare att anpassa RS-232-kontakterna till nya behov. De började också framstå som onödigt stora, särskilt på bärbara datorer, och de var inte anpassade för utvecklingen mot allt lägre spänningar och hög datatakt. Serieporten enligt RS-232 hade ingått i den ursprungliga specifikationen för IBM PC, men 1997 fastställde Microsoft att den inte längre var nödvändig. Därefter kom nya system för sammankoppling, främst USB, som hade mindre kontakter, arbetade med lägre spänningar och var anpassade för nya användningsområden. Från mitten av 00-talet har RS-232-kontakter i stort sett försvunnit från persondatorer. – En utförlig redogörelse finns i Wikipedia.

[förkortningar på R] [inaktuellt] [sammankoppling] [standarder] [14 juni 2018]