skyddsklass

nivå av skydd mot inbrott i lokaler. – Det finns tre skyddsklasser, fastställda av Stöldskyddsföreningen, SSF (stoldskyddsforeningen.se), i standarden SSF 200. Försäkringsbolag ställer ofta krav på att lokaler ska uppfylla villkoren i en bestämd skyddsklass. När det gäller datorcenter krävs vanligen den högsta nivån, skyddsklass 3. – En lathund för de tre skyddsklasserna finns på Kammarkollegiets webbsidor.

[it-säkerhet] [standarder] [12 mars 2021]

felkod 429

felkod på webben: för många anrop. – Den som får felkoden i sin webbläsare har försökt hämta samma webbsida för många gånger under kort tid. Det handlar alltså inte om att webbservern är överbelastad i största allmänhet, utan det är just den person som får felkod 429 som är för påträngande. (Eventuellt är det flera besökare som webbservern inte kan skilja mellan.) Ofta räcker det med att vänta ett tag och försöka igen. Det rekommenderas att felmeddelandena innehåller förklaringar och råd om hur mottagaren ska göra för att kunna hämta webbsidan. – Webbens tekniska ledningsorgan IETF beskriver felkod 429 i denna RFC: länk.

[fel] [rfc] [webben] [5 juli 2020]

TRILL

(Transparent interconnection of lots of links) – en teknik för att dirigera trafik i stora nätverk på ett effektivt och robust sätt utan att meddelanden går i slingor. Det kan ses som en ersättning för spanning tree protocol (STP), anpassad för stora nätverk, och har, liksom STP, utvecklats främst av Radia Perlman. Hon utvecklade TRILL på 00‑talet när det började bli uppenbart att STP var ineffektivt i stora nätverk. Medan STP bara tillät en enda väg mellan varje par av noder i ett nätverk, och blockerade alla andra, kan TRILL välja bästa vägen bland flera möjliga. TRILL arbetar på datalänklagret (lager två) i OSI-modellen. TRILL använder ett slags nätverksutrustning som kallas för RBridges (routing bridges). – TRILL har antagits av internets tekniska ledningsgrupp IETF som standard, se RFC 6325: länk.

[förkortningar på T] [nätverk] [rfc] [20 maj 2020]

internationella måttenhetssystemet

internationell standard för måttenheter och multipelprefix. Systemet har sju grundläggande måttenheter:

  1. – meter:
  2. – kilogram;
  3. – sekund;
  4. – ampere;
  5. – kelvin;
  6. – candela;
  7. – mol.

– Sedan finns det härledda enheter som är kombinationer av grundläggande enheter. En newton är till exempel den kraft som behövs för att förflytta ett kilogram en meter per sekund i kvadrat (”sekundtvå”). Måttenheterna kan också ha multipelprefix eller ha speciella namn – en liter är till exempel en tusendels kubikmeter. Den vanliga termometerskalan i Celsiusgrader är en enkel omräkning från skalan i kelvin (fast historiskt är det tvärtom). Det internationella måttenhetsssystemet kallas ofta för SI‑standarden eller SI‑systemet efter franska Système international d’unités. – Mer på RISE:s webbsidor.

[måttenheter] [standarder] [20 november 2019]

Network time security

(NTS) – ett protokoll för förmedling av rätt tid över internet. – NTS har successivt tagits i bruk sedan slutet av 2010‑talet och ersätter det äldre NTP, som har kända säkerhetsproblem. Den stora skillnaden är att NTS har ett system för nyckelutväxling, vilket ska göra det praktiskt taget omöjligt att manipulera tidsinformationen på väg mellan server och mottagare. Tiden är alltså vid varje överföring krypterad med en engångsnyckel. Liksom NTP kan NTS ge rätt tid med en avvikelse på någon tusendels sekund. – Mer i denna artikelNetnods webbsidor. – Netnod började använda NTS i oktober 2019 (länk). NTS antogs som RFC (officiell standard på internet) i oktober 2020, se RFC 8915

[rfc] [tidmätning] [ändrad 8 februari 2021]

DNS over HTTPS

(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och svartlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.

[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [10 oktober 2019]