I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1878. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
– Erlang – ett programspråk, utvecklat av Ericsson med tanke på utrustning för telekommunikation. Det har visat sig lämpat för parallell bearbetning av stora datamängder. Precis som Java använder Erlang en virtuell maskin, så Erlangprogram kan köras på många olika tekniska plattformar utan ändringar. Erlang är skrivet i öppen källkod. – Läs mer på erlang.org;
– erlang – måttenhet för trafiken i telefonnät. En erlang är 3 600 sekunders telefonsamtal under en timme, alltså ett samtal som varar en hel timme, två samtal på 30 minuter, etcetera.
– Både programspråket och måttenheten är uppkallade efter den danska matematikern Agner Krarup Erlang(1878—1929, länk), känd för sin matematiska analys av belastningen på telefonnät. Men språkets namn kan naturligtvis också tolkas som Ericsson language.
det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. Uppkallat efter de sex första bokstäverna upptill till vänster. – Tangentbordet patenterades 1878 av den amerikanska uppfinnaren Christopher Sholes†. Han konstruerade det för att hindra maskinskrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typarmarna i varandra. Översta bokstavsraden har dessutom, på begäran av tillverkaren Remington, bokstäverna i typewriter omkastade. – Qwerty är också övergripande beteckning på konventionella tangentbord, inklusive det tyska och det franska (qwertz respektive azerty), till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangentbord har samma uppställning av bokstäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.
– (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug betyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper† hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikanska Techworld:arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och papercut;
– dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet buggning, på formell svenska rumsavlyssning. – Uttrycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna betydelse;
