– John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på whoismcafee.com;
– McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee 2010 för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – Se mcafee.com.
(social proof) – det att om man ser någon annan göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Termen kommer från den amerikanska psykologen Robert Cialdini (1945, se robertcialdinibf.com) och hans bok Influence från 1984. Hans teorier har fått stor betydelse för marknadsföring. Senare undersökningar tyder dessutom på att andra personers betygsättning och recensioner har större inverkan än deras handlingar. Med andra ord: ”X kunder gav denna produkt 5 poäng av 5 möjliga” lockar fler köpare än ”X kunder köpte denna produkt” (se denna artikel från 2015).
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier(1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet:Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
– (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug betyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper† hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikanska Techworld:arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och papercut;
– dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet buggning, på formell svenska rumsavlyssning. – Uttrycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna betydelse;
den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940-talet. – von Neumann-arkitektur innebär att data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arkitekturen är uppkallad efter matematikern John von Neumann†, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämpade von Neumann‑arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine†(SSEM) från 1948 och amerikanska IAS machine† från 1952, som blev mönsterbildande. – von Neumann kände till Alan Turings† idéer, men han ville göra ett datorsystem som var mindre intellektuellt krävande för programmerarna. Principerna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac(länk) från 1945 (se Edvac†). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvuddelar, nämligen (med moderna termer) processor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages†analysmaskin, som ritades hundra år tidigare (men aldrig förverkligades). Mer specifikt för von Neumann‑arkitekturen är att den:
– har ett gemensamt minne för programinstruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat kännetecken för von Neumann‑arkitekturen är:
– att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verkställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.
– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neumann‑flaskhalsen”, den sekventiella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvardarkitekturen. John von Neumann insåg fördelarna med parallell databehandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genomföra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller flerkärniga processorer. Principen om gemensamt minne har också ifrågasatts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Eftersom von Neumann‑arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som förändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjligheten.
