McAfee

  1. John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987 McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på whoismcafee.com;
  2. McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee 2010 för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – Se mcafee.com.

– IDG:s artiklar om McAfee: länk.

[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [24 juni 2021]

socialt bevis

(social proof) – det att om man ser någon annan göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Termen kommer från den amerikanska psykologen Robert Cialdini (1945, se robertcialdinibf.com) och hans bok Influence från 1984. Hans teorier har fått stor betydelse för marknadsföring. Senare undersökningar tyder dessutom på att andra personers betygsättning och recensioner har större inverkan än deras handlingar. Med andra ord: ”X kunder gav denna produkt 5 poäng av 5 möjliga” lockar fler köpare än ”X kunder köpte denna produkt” (se denna artikel från 2015).

[marknadsföring] [psykologi] [25 april 2019]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(18901974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

bugg

  1. (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug be­­tyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper† hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikan­ska Techworld: arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och paper­cut;
  2. – dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet bugg­ning, på formell svenska rumsavlyssning. – Ut­­­trycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna be­­tydelse;
  3. – se cybug.

[avlyssning] [fel] [it-historia] [robotar] [ändrad 7 juni 2020]

von Neumann-arkitektur

den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940-talet. – von Neumann-arkitektur innebär att data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arki­tek­turen är upp­kallad efter mate­ma­tikern John von Neumann†, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämp­ade von Neumann‑arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine† (SSEM) från 1948 och ameri­kan­ska IAS machine† från 1952, som blev mönsterbildande. – von Neumann kände till Alan Turings† idéer, men han ville göra ett dator­system som var mindre intellektuellt krävande för program­merarna. Prin­ciperna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac†). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvud­­delar, nämligen (med moderna termer) pro­cessor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages† analysmaskin, som ritades hundra år tidigare (men aldrig förverkligades). Mer specifikt för von Neumann‑arkitekturen är att den:

  • – har ett gemensamt minne för program­instruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat känne­tecken för von Neumann‑arkitekturen är:
  • – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verk­ställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.

– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neumann‑flaskhalsen”, den sek­ven­ti­ella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvard­arkitekturen. John von Neumann insåg för­delarna med parallell data­behandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genom­föra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller flerkärniga processorer. Principen om gemen­samt minne har också ifråga­­satts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Efter­­som von Neumann‑arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som för­ändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjlig­heten.

[datorer] [it-historia] [ändrad 23 september 2021]