Forresters lag

”I komplexa situationer leder försök till förbättringar ofta till att tillståndet blir sämre, ibland mycket värre, ibland rent av katastrofalt.” – Lagen formulerades av Jay W Forrester (1918–2016), datorvetare och professor på MIT. Se till exempel hans artikel ”Counterintuitive behavior of social systems” från 1971. Han kom fram till sin lag genom sina experiment med simulering av sociala system. – Ett annat sätt att uttrycka saken är att effekterna och bieffekterna av försök att förbättra eller rätta till komplexa system är svåra eller omöjliga att förutsäga; därför är det mer sannolikt att försöken leder till försämringar än till förbättringar. Mer tillspetsat: ju mer uppenbar en lösning verkar, desto högre sannolikhet för att den misslyckas. En utväg är att undvika toppstyrda, centraliserade system och i stället ha system där huvuddelen av beslutsfattandet och interaktionen sker på nära håll mellan de närmast berörda parterna. – Läs mer om Forresters lag i denna artikel från 1971 i New York Times. – På engelska: Forrester’s law. – Läs också om Brooks lag.

[lagar] [ändrad 5 maj 2020]

set

  1. – i matematik: mängd – ett antal objekt som anses höra ihop. – Set är den engelska termen för den tyska matematikern Georg Cantors (18451918) term Menge som i Mengenlehre (mängdlära). Ordet Menge / mängd / set används oftast om matematiska tal, men det kan i princip användas om vilken samling materiella eller tänkta entiteter som helst, strukturerad eller ostrukturerad. (Försvenskningen ”sätt” förekommer, men rekommenderas inte.) – Se till exempel data setdatamängd;
  2. – lite gammalmodig engelsk beteckning på tekniska anordningar, till exempel TV set, som anses vara sammansatta av flera delar (i detta fall… antenn, mottagare, bildskärm, högtalare). Motsvarar i den betydelsen närmast svenska sats, men bör kanske hellre översättas med apparat;
  3. – även: uppsättning. – Det engelska ordet set har många andra betydelser.

[hårdvara] [matematik] [språktips] [ändrad 11 juni 2020]

Soundex

ett system för att koda namn på ett förenklat sätt efter hur de uttalas på engelska. – Soundex utvecklades 1918 av Margaret King och Robert C Russell, och användes bland annat i den amerikanska folkräkningen. Syftet var att sammanföra varianter av samma namn. Jansen, Janssen, Johnson och Jonson blir till exempel alla J525. – Soundex har levt vidare, anpassats till it‑system och utvecklats i nya varianter. Det ingår som en funktion i flera vanliga databashanterare.

[språk] [10 april 2017]

RÖS

röjande av strålning – beteckning på metoder för att uppsnappa information genom att mäta och analysera strålningen från elektronisk kommunikationsutrustning. Man kan till exempel mäta strålningen från en bildskärm (”tjock bildskärm”) på tiotals meters håll och sedan eventuellt rekonstruera informationen som visas på bildskärmen. Sådana metoder har använts för signalspaning sedan 1918. I USA är sådana metoder kända som Tempest.

[förkortningar på R] [it-säkerhet] [ändrad 15 september 2020]

Feynman, Richard

(19181988) – amerikansk fysiker och Nobelpristagare (länk). – Feynman var en av världens ledande forskare inom kvantfysik och partikelfysik. Han var också känd för sin förmåga att förklara grundläggande begrepp på ett enkelt och intresseväckande sätt. En av hans sista insatser var klarläggandet av orsaken till att rymd­färjan Challenger exploderade 1986 – det berodde på att en o‑ring inte tålde nedkylning. – Inom datorteknik är Feynman känd bland annat för att han var en av de första som förutsåg kvantdatorer. Han arbetade på 1980‑talet med utveckling av massivt parallella datorer. Under 1980‑talet samarbetade han också med Stephen Wolfram. – Feynmans föreläsningar om datorteknik har getts ut under namnet Feynman lectures on computation (utgiven år 2000). Han beskriver där de grundläggande operationerna i datorteknik. – Feynman tycks ha ansträngt sig för att framstå som excentrisk. En av hans många böcker heter What do you care what other people think?.

[datorvetenskap] [fysik] [personer] [ändrad 20 augusti 2018]

Murphys lag

Porträtt av Ed Murphy,
Edward A Murphy,

(Murphy’s law)”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flyg­vapen­ingenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektion­ism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbel­kollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.

[fel] [lagar] [ändrad 26 april 2018]

Atanasoff, John Vincent

(19031995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC (Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry (19181963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn ut­vecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 november 2017]