off-grid

– eller offgrid, off-the-grid – utanför nätet, utanför systemet, fristående, oberoende, bortkopplad, självförsörjande:

  1. – om elförsörjning som fungerar självständigt från de stora elbolagen, till exempel med användning av solceller;
  2. – om människor: som lever i mer eller mindre självförsörjande grupper, vanligtvis i obygden: ”utanför systemet”. (Jämför med gridster);
  3. – omöjlig att nå med internet och mobiltelefoni.

– Se också grid.

[digitalfritt] [elektrisk ström] [självutplåning] [6 april 2021]

lasring

användning av laser. – Ofta: riktande av laserstråle mot flygplan eller fordon, vilket innebär risk för att piloten eller föraren blir tillfälligt blind. Det är straffbart i många länder, bland annat i Sverige – se Strålsäkerhetsmyndighetens webbsidor. – På engelska: lasing.

[fysik] [juridik] [12 november 2020]

kraftfördelningsenhet

anordning med många eluttag, avsedd för serverrack eller annan utrustning med behov av jämn och säker strömförsörjning. Kraftfördelningsenheter brukar gå på trefasström, men levererar enfasström i uttagen. De har säkringar för varje uttag och ofta också ett styrsystem som fördelar strömmen mellan uttagen efter belastning. – På engelska: power distribution unit, PDU.

[elektrisk ström] [hårdvara] [24 september 2020]

main

huvud–, primär; huvudsakligmain är ett av de ord som ibland ersätter master, som anses stötande. – Mains är i Storbritannien detsamma som elektrisk ström från elnätet. Det kan, beroende på sammanhang, översättas med nätspänning, elnätet, eluttag.

[elektrisk ström] [språktips] [21 september 2020]

brownout

svacka i leveransen av elektricitet med resultat att elektrisk och elektronisk utrustning inte fungerar. Det är inget totalt strömavbrott (blackout), men får liknande konsekvenser, i en del fall svårare. – Stavas också brown‑out. – På svenska kallas brownout för brunläggning (jämför med mörkläggning), spänningsfall, strömfall, strömdipp, strömsvacka, energisvacka.

[driftsäkerhet] [elektrisk ström] [ändrad 27 juli 2021]

flexning

  1. – det att ett material ger efter lite när man trycker på det, fast det inte borde. Det flexar. Det kan till exempel gälla tangentbord och pekskärmar, och kan ge ett intryck av bristande kvalitet – tillverkaren verkar ha använt för tunt material. Ordet flexning används också i robotik om att robotarmar på grund av tyngdkraften inte rör sig exakt som de är instruerade att göra;
  2. – tillämpning av flextid, alltså det att anställda har rätt att flexa – att inom bestämda ramar komma till arbetet och gå hem när de själva vill, förutsatt att avvikelserna från normalarbetstiden jämnar ut sig så småningom.

Flexa, flexning kommer av ordet flexibel.

[arbetsliv] [hårdvara] [material] [robotar] [8 juli 2020]

noisy intermediate-scale quantum computing

(NISQ) brusiga kvantdatorberäkningar i mellanskala – beteckning på de kvantdatorberäkningar som tros bli möjliga på 2020‑talet. Benämningen myntades av kvantdatorforskaren John Preskill i ett föredrag 2017 (se YouTube):

  • noisy (brusig) syftar på att kvantdatorerna kommer att vara utsatta för störningar som gör att resultaten inte alltid blir exakta;
  • intermediate-scale – mellanskala – står för kvantdatorer bestående av högst några hundratal eller tusental qubit. Det begränsar möjligheterna till beräkningar som skulle vara omöjliga att göra med klassiska datorer på rimlig tid, och gör det också svårare att förse kvantdatorerna med självkorrigerande funktioner (feltolerans). Längre fram i tiden räknar man med att kvantdatorer kommer att ha miljoner qubit.

– Mer i denna artikel av Thomas J Ackermann (bgp4.com). – Se också kvantsuveränitet.

[kvantdatorer] [1 november 2019]