Kategori: hårdvara

minne

i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och göra dem tillgängliga för program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:

  • – arbetsminne, även kallat primärminne, internminne eller RAM. – När man talar om minne i datorteknik brukar det vara arbetsminnet som avses;
  • – lagringsminne, numera hårddisk eller SSD, även kallat sekundärminne;
  • – arkiv, förr ofta bandminne, numera allt oftare hårddiskar. Kan också göras på optiska diskar. Kallas ibland för tertiärminne;
  • – fast minne, även kallat ROM (lagrar i datorn instruktioner som behövs för datorns funktion, som finns kvar även när datorn är avstängd och som normalt inte ska ändras);
  • – register – minne som kortvarigt håller data som ska bearbetas av processorn.

– Medier för minnen är:

[datalagring] [minnen] [ändrad 16 oktober 2019]

bränning

om optiska diskar: lagring av data på en enstaka disk med användning av en separat brännare eller en brännare som är inbyggd i en dator. – Det som bränns kan vara musik, filmer eller vilka filer som helst. Tekniken som används för att ”bränna” är annorlunda än den som används för att tillverka optiska diskar i industriell skala. De mikroskopiska hålen som kodar för ettor och nollor på disken blir annorlunda. Därför är brända optiska diskar inte alltid spelbara på spelare för film och musik. Däremot brukar spelare för brända diskar (ofta inbyggda i datorer) även kunna spela industriellt tillverkade optiska diskar för film och musik. – Diskar som är avsedda för bränning finns i fyra huvudtyper:

  • – inspelningsbara diskar som kan brännas en gång och som inte kan raderas och återanvändas. De är icke återskrivbara och icke-inkrementella. Betecknas med tillägget -R;
  • – inspelningsbara diskar som kan fyllas på men inte återanvändas: när man har bränt en gång kan man bränna en gång till och lägga till mer data, om det finns utrymme (inkrementell bränning). Det går däremot inte att radera det som en gång har bränts – diskarna är icke återskrivbara. Betecknas med tillägget +R;
  • – återskrivbara diskar som är icke‑inkrementella. Man kan radera det man har bränt och bränna in något annat. Men man kan inte fylla på med mer data utan att radera allt gammalt först. Betecknas med tillägget -RW;
  • – återskrivbara diskar som är inkrementella. Om det finns utrymme kvar på en bränd disk kan man fylla på med mer data vid ett senare tillfälle. Man kan också radera allt på disken och bränna igen. Betecknas med tillägget +RW.
  Icke återskrivbar Återskrivbar
Icke-inkrementell bränning -R -RW (även BD-RE)
Inkrementell bränning +R +RW

– Bränning har i stor utsträckning kommit ut bruk under 2010‑talet eftersom data kan lagras på USB‑minnen med samma kapacitet som optiska diskar eller mer, och eftersom film och musik i allt större omfattning laddas ner från internet som strömmande medier.

[optiska diskar] [ändrad 15 oktober 2019]

zero ink

zero ink printer – skrivarteknik för framställning av färgbilder med användning av ett speciellt papper som innehåller färgämnen. Papperet är vitt innan det används: färgerna aktiveras genom värmebehandling i skrivaren. Det behövs en speciell typ av skrivare, men det behövs alltså inget bläck, färgband eller andra färgämnen. Papperen för zero ink printers tillverkas av det amerikanska företaget Zero Ink Technology under varumärket Zink (zink.com). Zink är en avknoppad avdelning av Polaroid, vars direktbildskameror skriver ut fotografier på liknande sätt. Flera företag tillverkar skrivare för Zinks papper. – Det nederländska företaget Inkless (inkless.ink) utvecklar en skrivare som kan skriva ut på vanligt papper utan färgämnen, men bara i svartvitt. Utskrifterna görs genom att en laser bränner tecken och bilder på papperets yta. När detta skrivs finns inga sådana skrivare att köpa (september 2019).

[skrivare] [23 september 2019]