Internet relay chat

(IRC) – en teknik för chatt på internet. – Internet relay chat utvecklades 1988 av Jarkko Oikarinen på universitetet i Uleåborg. – IRC ger personer som är anslutna till internet möjlighet att kommunicera direkt med andra personer (en eller flera) som samtidigt är anslutna till internet. De olika deltagarnas inlägg visas i en lång rad på bildskärmen i den ordning de matas in. Det finns, eller har funnits, tusentals IRC‑nät, ofta specialiserade på olika ämnen, och varje IRC-nät brukar ha många kanaler (channels) som också kallas för chattrum (chat rooms). Normalt ser alla som är anslutna till en kanal allt som alla skriver där, men om man vill kan man inleda en enskild konversation med någon. För att delta i IRC behöver man ett klientprogram och en internetanslutning. – IRC är relativt anonymt: man brukar till exempel inte behöva logga in med lösenord. I grunden hanteras IRC med textkommandon, men det finns många klientprogram med grafiska användargränssnitt som man kan hantera genom att peka och klicka. – Internet relay chat var en efterföljare till Bitnet relay chat och en föregångare till system för snabbmeddelanden som ICQ. IRC:s storhetstid var 1990-talet. Sedan dess har det trängts undan, främst av Facebook-grupper och Twitter. – läs Jarkko Oikarinens IRC‑historik på denna länk.

[chatt] [diskussioner] [ändrad 6 januari 2020]

RAID

redundant array of independent disks, ursprungligen redundant array of inexpensive disks – en teknik för säker data­lagring på flera hårddiskar, hopbyggda till en enhet. – Ett RAID‑system består av två eller flera hårddiskar som (utom i RAID-0) samverkar på ett sådant sätt att inga data går förlorade om en av diskarna kraschar. Förlorade data kan återskapas med ledning av de data som finns på de andra diskarna (se redundans). Ett RAID‑system uppför sig gentemot datorn som om det vore en enda hårddisk. Det ser också fysiskt ut som en enda fri­stående hård­disk. – I RAID ingår också en metod, strimling (striping), för att lagra data på ett sådant sätt att hårddiskarna kan arbeta snabbt. – Det finns många versioner av RAID, från RAID-0 till RAID-7 samt vissa högre nummer. Versionerna med högre nummer är inte nödvändigtvis bättre. RAID‑1 består av två hårddiskar som samtidigt lagrar exakt samma data (se spegling). Versionerna med högre nummer består av tre eller flera hårddiskar, varav en enbart lagrar kontrollsiffror. RAID‑0 lagrar data på flera hårddiskar med strimling, men ger inte möjlighet att rädda förlorade data. Två mer avancerade versioner är RAID-10 och RAID‑53 som är utformade för att ge både datasäkerhet och extra snabb dataåtkomst. – RAID‑tekniken utvecklades 1988 av David Patterson med flera vid Berkeley. – Läs också om RAIN och om MAID, massive array of idle disks.

[datalagring] [förkortningar på R] [ändrad 28 mars 2018]

DAP ⇢

  1. förkortning för directory access protocol – en föråldrad katalog­standard för internet. DAP kopplade samman namn, an­vändar­namn och nätadress. DAP var en del av X.500‑standarden. Det introducerades 1988 och blev snabbt föråldrat. Det ersattes på 1990‑talet av LDAP;
  2. – förkortning för Download accelerator plus, ett program som gör att nerladd­ning av stora filer går snabbare. – Se Softonics webbsidor;
  3. – förkortning för digital audio player – musikspelare, ”MP3-spelare”.

[filer] [förkortningar på D] [försvunnet] [nätverk] [ändrad 6 maj 2019]

Fibre channel

en teknik för snabb dataöverföring mellan datalagringssystem och servrar. – Fibre channel kan köras i optisk fiber (därav namnet) eller i kopparkabel, och fungerar på avstånd på upp till tio kilometer. Det introducerades 1988 som ett snabbare alternativ till SCSI. (Se också Ficon.) Det används och vidareutvecklas fortfarande (2021). – Fibre channel är i första hand avsett för dataöverföring mellan servrar och större datalagringssystem, medan ATA och dess efterföljare är avsedda för anslutning av hårddisk direkt till persondator. – Observera att den brittiska stavningen Fibre channel används även i USA. – Läs mer på branschorganisationen FCIA:s webbplats fibrechannel.org.

[datalagring] [optisk dataöverföring] [sammankoppling] [ändrad 14 november 2021]

Microsoft Office

en svit med kontors­program från Microsoft. – Programmen som ingår i Microsoft Office har sedan slutet av 1990‑talet varit de do­mi­ne­rande kontorsprogram­men. Lik­nande program från andra företag måste, för att ha en chans att över­leva, kunna läsa och framställa filer i samma fil­format som Micro­soft Office. Microsoft Office lanserades 1988 för Macintosh, 1990 för Windows. – I Microsoft Office ingår ordbehandlaren Word, kalkylarket Excel, e‑post­klienten Outlook, bildspels‑programmet PowerPoint, databashante­raren Access och andra program. Microsoft Office finns för Windows och Mac. – I maj 2010 släppte Micro­soft två gratisversioner av Office: Office Starter 2010, som är en annonsfinansierad enklare version av Office, och som in­stal­leras på använda­rens hårddisk, och Office Web Apps (klicka här), som körs i en webbläsare. 2011 kom Office 365, numera Microsoft 365, som körs från molnet. Det innebär att användaren inte behöver ha några program installe­rade på sin dator: när hon ska köra ett Office‑program laddar hon ner det från Micro­softs servrar på inter­net med hjälp av en webb­läsare. – Läs mer på Micro­softs webbsidor (länk). – Microsoft Office har fått många efter­följare som heter något på Office. Det finns bland annat Apache Open Office och det som kallas för Office 2.0.

[office] [ändrad 30 augusti 2022]

Alexis de Tocqueville Institution

en numera avvecklad höger­inriktad amerikansk tankesmedja, känd för att ha utpekat öppen käll­kod som en fara. – Tankesmedjan grundades 1988, och gjorde på 1990‑talet bland annat jobb åt tobaksföretaget Philip Morris. Alexis de Tocqueville Institution kom i ramp­ljuset försommaren 2002, då den gjorde sig till åtlöje genom att publicera en skrift (länk) som beskrev öppen käll­kod som en fara för it‑säkerheten och, fast bara i förhandsreklamen, som ett hjälpmedel för terrorister. 2004 försökte Alexis de Tocqueville Institution i skriften Samizdat visa att Linux bygger på stulen källkod från Minix, trots att Minix upphovsman Andrew Tanenbaum bestred detta (länk). Verksamheten har i stort sett legat nere sedan 2006. Webbsidan uppdaterades 2011 men tycks sedan dess ha lagts ner. – Namnet: Upp­kallad efter den franska författaren och statsvetaren Alexis de Tocqueville (18051859), som skrev en berömd bok om USA – se Wikipedia.

[desinformation] [ändrad 29 januari 2019]

Daisy

Bild från filmen 2001: Ett rymdäventyr där astronauten Dave Bowman stänger av datorn HAL.
HAL sjunger Daisy.
  1. Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efter­liknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndig­heten för tillgängliga media (länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
  2. – to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
  3. – [to] daisy chain – se kedjekoppla;
  4. – daisy wheel printer – se skön­skrivare.

[böcker] [funktionsvariation] [förkortningar på D] [jargong] [ljudinspelningar] [nätverk] [skrivare] [spelfilmer] [tillgängligt] [ändrad 3 juli 2017]

calm technology

lugn teknik, stillsam teknik – användbar och kraftfull teknik som inte stör, och som inte märks när det inte behövs. – Uttrycket calm technology myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser† som motsats till hot technology. Weiser ansåg att ny teknik inte borde utformas för att väcka uppmärksamhet, att den inte borde förses med nya läckra gräns­snitt, utan att ny teknik borde smälta in i bakgrunden och kommunicera med oss genom subtila förändringar. Han nämnde förebilder som pennor, skor och bilmotorer: en bra bilmotor hörs knappt, men vi hör ändå på ljudet om något är fel.

[användargränssnitt] [ändrad 5 augusti 2021]