tensor

  1. – i matematik: en mer generell form av vektor; vektorns princip tillämpad på objekt med många dimensioner. – En vektor kan åskådliggöras som en pil, alltså som ett endimensionellt objekt, en linje, med riktning. Vektorer kan visserligen definieras i rum med många dimensioner, men själva vektorn (pilen) är alltid tvådimensionell – den går från en punkt till en annan punkt. Tensorer kan däremot ha vilket antal dimensioner som helst. Varje dimension i en tensor har en riktning. I princip kan man se en boksida som en tensor med två dimensioner: vi läser ju från vänster till höger och uppifrån och ner.
    • – en skalär är en vektor med noll dimensioner. Eftersom en skalär saknar dimension har den ingen riktning. En skalär är därför i grunden samma sak som ett tal;
    • – en vektor är, som sagt, en tensor med en dimension;
    • – en matris är en tensor med två dimensioner, som den redan nämnda boksidan eller ett kalkylark;
    • – tensorer med fler än två dimensioner kallas för tensorer av n:te ordningen.

    – Teorin bakom tensorer utvecklades först av Carl Friedrich Gauss, men det var Woldemar Voigt (se Wikipedia) som införde benämningen tensor. Konsten att räkna med tensorer utvecklades runt år 1900 av Tullio Levi‑Civita (se Wikipedia) och Gregorio Ricci‑Curbastro (se Wikipedia). Albert Einstein använde tensorer när han utvecklade den allmänna relativitetsteorin;

  2. – varumärke för Googles egenutvecklade chipp för mobiltelefonerna Pixel, presenterade i augusti 2021. – Se Googles blogg.

[matematik] [processorer] [ändrad 3 augusti 2021]

Gauss

  1. – en trojansk häst som upp­snappar lösen­ord och informa­tion om bankkonton. Upp­täcktes i augusti 2012. Den anses vara utvecklad för cyberkrigföring, liksom Duqu, Flame och Stuxnet. – Läs mer här;
  2. – ett programspråk för matematik och statistik – se aptech.com;
  3. – Gaussian curve, se normalfördelningskurva;
  4. – se gaussiskt filter;
  5. – se gaussisk oskärpa.

– Ordet: Efter Carl Friedrich Gauss (1777—1855, se Wikipedia), av många ansedd som historiens främsta mate­­ma­­tiker.

[bildbehandling] [programspråk] [skadeprogram] [statistik] [ändrad 1 juni 2019]

normalfördelningskurva

en kurva som beskriver den fördelning av värden som i statistisk teori anses mest sannolik. – Kurvan har formen av en kulle eller en kyrk­klocka och kallas därför på engelska för bell curve. De värden som ligger runt medelvärdet är vanligast, och antalet större och mindre värden är ungefär samma på båda sidor om mitten – kurvan är symmetrisk. – Exempel: De flesta vuxna personer är runt medellängd, medan det finns få som är ovanligt långa eller ovanligt korta. En kurva över den vuxna befolkningens kropps­längd med kroppslängd på den liggande axeln och antal personer på den stående axeln skulle likna en normalfördelnings­kurva. Kullen eller bulan i mitten representerar de medel­långa. ”Svansarna” längst till vänster och höger representerar antalet mycket korta respektive mycket långa. Det finns inga vuxna som är tre meter, så om man lägger till slumpmässigt utvalda personer till underlaget för kurvan förändras den inte mycket. – Från början var kurvan en rent matema­tisk konstruktion, uttänkt av matematikern Carl Friedrich Gauss. Den visar sannolikheten för olika utfall i teoretiska experiment, som när man till exempel singlar slant många gånger. (Ju fler gånger man gör det, desto mer sannolikt att det blir ≈50 procent krona och ≈50 procent klave.) Det var först senare som normalfördelningskurvan fick användning i tillämpad statistik. – I boken Den svarta svanen (2012, The black swan, 2007) kritiserade Nassim Nicholas Taleb användningen av normalfördelningskurvan i analys och prognoser. Han påpekar att den inte speglar sådant som fördelningen av pengar. – Se också independently and identically distributed och ludiskt felslut. – På engelska: normal distri­bution curve, bell curve eller gaussian curve; ofta bara Gaussian.

[statistik] [ändrad 12 april 2020]