en webbtjänst för analys av fotografier som misstänks vara manipulerade (fotoforensik). – Fotoforensics söker efter tekniska tecken på att bilder är manipulerade. Tjänsten säger däremot inget om ifall bilder är tagna ur sina sammanhang eller har en vilseledande bildtext. Fotoforensics är gratis. Alla kan ladda upp bilder på Fotoforensics och få dem analyserade. – Se fotoforensics.com. – Se också Izitru†, MediFor och YouTube Dataviewer.
(photo forensics) – undersökning av fotografier i syfte att upptäcka om de har blivit manipulerade. I bred bemärkelse också för att se ifall bilderna föreställer något annat än de påstås föreställa. – Se boken Photo Forensics av Hany Farid(länk).
system av tillbehör till Lenovossmarta mobiler, modell Moto Z. Tillbehören är i samma format som telefonerna och fästs med magneter. Det finns bland annat ett zoomobjektiv från Hasselblad, en projektor, en högtalare och ett batteripack. Serien lanserades 2016. Mods anspelar på modifications. – Se denna länk.
rött, grönt, blått, grönt – i digitalkameror och på bildskärmar (inklusive tv) – en variant av färgblandningen RGB. På fyra bildpunkter går det i RGBG en röd, en blå och två gröna. I de flesta digitalkameror används RGBG i färgfiltermatrisen. – Skälet till att man dubblerar de gröna bildpunkterna är att det arrangemanget liknar hur det mänskliga ögat uppfattar färg. – RGBG patenterades 1976 av Bruce Bayer på Kodak. RGBG‑färgfilter kallas därför också för Bayerfilter. (Men det finns andra sätt att arrangera färgerna än det som Bayer patenterade.) Förkortningarna GRGB och RGGB förekommer också.
term för rätten att fotografera och filma konstverk och byggnader på allmän plats och att publicera bilderna. – Panoramafrihet är en begränsning av upphovsrätten i många länder. I Sverige motsvarar det närmast återgivningsrätt. (Termen panoramafrihet finns inte i svensk lag.) Så som den svenska lagen är skriven har man rätt att avbilda konstverk och byggnader på allmän plats. Men det står inte uttryckligen att man får sprida avbildningarna, till exempel på internet. Formuleringen är grunden för ett omstritt utslag från 2016 i Högsta domstolen, se under återgivningsrätt (länk här ovanför). – Under 2016 pågick en kampanj för att stärka panoramafriheten i EU. – På engelska: freedom of panorama, förkortat FOP.
(aperture) – på kameror: den ställbara öppning som avgör hur mycket ljus som når bildsensorn (eller filmen) per tidsenhet. – Bländare finns både på digitalkameror och på äldre kameror för film. Mycket enkla kameror har fast bländare: det går alltså inte att ändra bländaröppningens storlek. – Bländarens inställning anges i förhållande till objektivets brännvidd enligt mönstret f/8 eller f:8. Det betyder att diametern på öppningen som släpper in ljus är lika med objektivets brännvidd (f) i millimeter, delad med, i detta fall, 8. För ett 50-millimeters objektiv motsvarar alltså f/8 en bländaröppning med lite mer än sex millimeters diameter (50/8=6,25). Men för ett 80-millimetersobjektiv motsvarar f/8 alltså en diameter på tio millimeter (80/8=10). Poängen med detta är att samma bländarinställning alltid ger samma ljusmängd, mätt på sensorplattan. – Ofta utelämnar man f/ eller f: och anger bara siffran. I korrekt terminologi är detta bländartalet. Bländaren f/8 är alltså samma sak som bländartalet 8. – Bländare finns enligt praxis i en serie där varje bländare är (ungefär) dubbelt så stor som den föregående. Alltså f/1, f/1,4, f/2, f/2,8, f/4, f/5,6, f/8, f/11, f/16… Serien bygger på att bländaröppningens storlek är proportionell mot kvadraten på diametern. – Ju större bländaröppning, till exempel f/2, desto mer ljus. Det kan därför verka självklart att använda så stor bländaröppning som möjligt. Men det är inte alltid lämpligt, eftersom skärpedjupet står i omvänd proportion till bländaröppningens storlek. Med bländare f/2 (bländartal 2) är det alltså hög risk för oskärpa, medan det är lätt att få en skarp bild med bländare f/8.
