Momo challenge

Momo.
Momo – skapad av en japansk konstnär.

Momo-utmaningen – en moralpanik som florerade 2018 och i början av 2019. – En bild på en grotesk figur, Momo, spreds i sociala medier, särskilt bland barn, och påstods uppmana barnen att göra farliga saker, till och med att begå självmord. Det finns inga belägg för att något barn verkligen har gjort sig illa på grund av de påstådda uppmaningarna, men Momo‑utmaningen har ändå fått skulden för flera självmord bland barn och ungdomar. – Momo‑figuren skapades 2016 av den japanska konstnären Keisuke Aiso. Det var en silikonstaty, som konstnären numera har förstört (se artikel i Japan Times). Ett foto av statyn började figurera sommaren 2018 som del av Momo‑utmaningen. – Läs mer på Snopes: länk.

[barn] [kuriosa] [källkritik] [sociala medier] [8 mars 2019]

deep fake news

falska nyheter som är så genomarbetade att de verkar äkta. Det kan vara förfalskade videoinspelningar av uttalanden av politiker eller andra kända personer. Kallas på svenska för djupfejk. Sådana förfalskningar vara så skickligt gjorda att de är nästan omöjliga att genomskåda – se ansiktsbyte.

[källkritik] [ändrad 31 januari 2019]

Jones, Alex

(1974) – amerikansk radioprogramledare och webbpublicerare som under sommaren 2018 utestängdes från de flesta sociala medier i USA med motiveringen att han spred näthat och rasism. Jones har bland annat påstått att flera kända skolskjutningar i USA i själva verket är iscensatta bluffar som har genomförts för att skapa opinion för inskränkningar i rätten att bära skjutvapen. Han har också påstått att amerikanska staten låg bakom attentatet mot World trade center den 11 september 2001. Han spred konspirationsteorin Pizzagate, men har senare tagit tillbaka och bett om ursäkt. – Mer i Wikipedia.

[desinformation] [personer] [15 september 2018]

skräpnyheter

nyheter och nyhetsliknande material som är vilseledande, hårt vinklat eller falska nyheter (fake news). Skräpnyheter handlar ofta om påstådda konspirationer, sensationella halvsanningar och ”sanningar” som påstås förtigas i etablerade medier. De sprids till största del i sociala medier. Ibland är enda syftet att locka läsare för att tjäna pengar, men ofta finns ett propagandistiskt syfte. En undersökning från Oxford‑universitetet i England, publicerad 2018, har studerat hur skräpnyheter sprids, se denna länk. – På engelska: junk news.

[källkritik] [15 september 2018]

desinformation

falsk information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda och påverka den allmänna opinionen. Desinformation måste, för att ha avsedd verkan, vara utformad så att den verkar trovärdig, alternativt vara utformad för att sprida tvivel och förvirring (se också FUD). Skillnaden mot falska nyheter (fake news) är inte skarp, men falska nyheter är ofta lätta att genomskåda för den som inte vill tro på dem. Se också informationpåverkan.  – På engelska: disinformation. Den svenska stavningen med des- är tagen direkt från ryska дезинформация, desinformatsija. Termen lär vara en sovjetisk uppfinning: ordet, med franska des-, valdes för att det skulle låta som om det var hämtat från västvärlden. Betydelsemässigt är det ingen skillnad mellan des- och dis-: både betyder i avsaknad av, i brist på, inte. – Desinformation som riktar sig mot militär och underrättelsetjänster kallas på ryska för маскировка, maskirovka – maskerad.

[desinformation] [språktips] [10 september 2018]