immateriell egendom

egendom som inte har materiell form. Det är sådant som konstnärliga verk som skyddas av upphovsrätt, patent och namn på företag och produkter (varumärken). Se också immaterialrätt.– Immateriella tillgångar är ett vidare begrepp som omfattar sådant som kunskap, erfarenhet och goodwill – det är värdefullt, men det kan inte skyddas av patent eller upphovsrätt. När det gäller egendom i materiell form skiljer man mellan fast egendom (mark, hus) och lös egendom. – På engelska talar man om intellectual property och det vidare begreppet intangible property, som också kan inbegripa skulder och andra åtaganden. 

[företag och ekonomi] [juridik] [5 december 2018]

LOT Network

en sammanslutning av företag som motarbetar patenttroll. Medlemsföretagen förbinder sig att skydda varandra mot patenttroll genom en bindande överenskommelse: om något av medlemsföretagen säljer ett patent till ett patenttroll så får alla andra medlemsföretag därigenom automatiskt licens till patentet. De blir på så sätt oåtkomliga för stämningar för patentintrång. Men så länge som medlemsföretagen själva äger patenten får de disponera sina patent som de vill: de kan till exempel stämma varandra för patentintrång. – LOT Network erbjuder dessutom nya medlemmar att välja tre patent som har donerats av medlemsföretag: de nya medlemmarna blir ägare till patenten utan andra förbehåll än de som följer av medlemskapet i LOT Network. – LOT står för License on transfer. Organisationen bildades 2014 på initiativ av Google. Bland medlemmarna finns ledande it-företag och företag inom andra branscher, som bilindustrin (lista). –Se lotnet.com. – Läs också om Open invention network (OIN).

[förkortningar på L] [organisationer] [patent] [15 oktober 2018]

Open invention network

(OIN) – en sammanslutning av företag som motarbetar patenthinder för utveckling av Linux. – OIN köper upp patent som kan vara användbara för utveckling av Linux-baserade program och system, och låter sina medlemmar använda dem fritt. Medlemsföretagen överlåter sina Linux‑relaterade patent till OIN. Medlemmarna har också förbundit sig att inte stämma varandra eller andra Linuxutvecklare för patentintrång. – OIN grundades 2005 och har huvudkontor i Durham i North Carolina. Bland medlemmarna finns kända företag inom it och elektronik, bland annat IBM, NEC, Philips, Red Hat, Sony, SUSE och Toyota. Microsoft gick med i oktober 2018. – Se openinventionnetwork.com. – Läs också om LOT Network.

[linux] [organisationer] [patent] [15 oktober 2018]

uppladdningsfilter

informell benämning på en konsekvens av EU:s ännu ej antagna upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att de sociala medierna hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – I januari 2019 kunde EU:s ministerråd och Europaparlamentet inte komma överens om en kompromiss om uppladdningsfilter och annat, vilket innebär att en slutlig omröstning skjuts på framtiden. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. En annan benämning är internetfilter. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.

[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 18 januari 2019]

länkskatt

informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag som Facebook och Google, enligt EU:s ännu ej antagna upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 11 (se denna länk), och kallas där för ”skälig och proportionerlig ersättning”.  Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – I januari 2019 kunde Europaparlamentet och ministerrådet inte komma överens om detta och annat i Upphovsrättsdirektivet, så den definitiva omröstningen har skjutits på framtiden. – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.

[juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 18 januari 2019]

Upphovsrättsdirektivet

föreslaget EU-direktiv om upphovsrätt på nätet, kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av en webbadress, URL) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken, eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, tillägget 2 a.) – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (länk) den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebär inte att direktivet är antaget av EU: nu följer förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 misslyckades ministerrådet och Europaparlamentet att komma överens, vilket innebär att en definitiv omröstning skjuts på framtiden. Slutligen ska EU:s medlemsländer var för sig omsätta direktivet i lag. – Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018).

[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 19 januari 2019]