Infosoc-direktivet

ett delvis överspelat EU-direktiv från 2001 om upphovsrätt på internet. – Infosoc‑direktivet var till för att skapa enhetliga lagar och bestämmelser om upphovsrätt i EU. Det var också en tillämpning av WIPO:s fördrag om upphovsrätt. Infosoc‑direktivet angav bland annat vilka undantag som skulle gälla för upphovsrätten, till exempel citaträtt. (Info‑soc‑direktivet åberopades som grund för Högsta domstolens kontroversiella utslag i frågan om återgivningsrätt.) – Infosoc-direktivet utökades 2019 genom EU:s upphovsrättsdirektiv. – Namnet: Infosoc kommer av direktivets engelska korttitel, Information society directive. Benämningen copyrightdirektivet har också använts. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. – Se eur‑lex.europa.eu/legal….

[inaktuellt] [upphovsrätt] [26 september 2022]

textmatchning

sökning efter likheter mellan olika textdokument. – Syftet är ofta att upptäcka plagiat eller fusk. Textmatchning görs med datorprogram, ofta genom webbaserade tjänster. En given text – ofta en vetenskaplig artikel eller en uppsats – jämförs med ett stort antal texter från webben.  Programmen letar inte enbart efter exakt likalydande text, utan kan utgå från ett ”fingeravtryck” av texten, baserat på vilka ord som är vanliga och andra mönster. – Textmatchning är inget säkert sätt att upptäcka plagiat och fusk. I synnerhet i tekniska och naturvetenskapliga artiklar finns det nämligen många stående uttryck och formuleringar som många skribenter använder utan att det därför är plagiat. Misstänkta fall av plagiat och fusk måste därför alltid granskas av en kompetent mänsklig bedömare. – Tjänster för textmatching är bland andra Ithenticate (ithenticate.com) och Ouriginal (ouriginal.com) (tidigare Urkund). – På engelska: text matching. Man talar också om plagiarism detection. – Se artikel från 2022 i tidskriften Curie. – Läs också om robust hashing.

[källkritik] [språkteknik] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2022]

varumärkeskidnappning

olovlig användning av annans varumärke. – Varumärkeskidnappning (eller varumärkeskapning) kan göras av flera anledningar:

  • – som led i kampanj mot varumärket. Det kan då vara uppenbart att det rör sig om varumärkeskidnappning. – Jämför med defacement;
  • – för att framställa varumärket i dålig dager genom att publicera kontroversiella eller lögnaktiga påståenden under varumärket;
  • – för att dra webbtrafik eller kunder från varumärket;
  • – för att genomföra attacker mot it-system.

– På engelska: brandjacking. Den engelska termen brandjacking har använts sedan 2007, kanske längre än så, men företeelsen är äldre: innan varumärkskidnappning huvudsakligen förekom på internet gjordes det med annonser i tidningar och i andra trycksaker.

[upphovsrätt] [16 januari 2022]

skuggbibliotek

webbplats som tillhandahåller olovligt kopierade forskningsartiklar eller annan svåråtkomlig information. – Skuggbibliotek återpublicerar sådant som annars är dolt bakom betalväggar eller andra skydd. Ordet används i synnerhet om sajter som kopierar forskningsartiklar och publicerar dem gratis. Detta sker därför att de traditionella vetenskapliga tidskrifterna anses ta orimligt mycket betalt för åtkomst till artiklarna. Förr fanns artiklarna i tryckta tidskrifter som fanns att läsa på bibliotek, nu finns de bakom betalväggar. – Se till exempel LibGen och Sci‑Hub samt Open access 2020. – Skuggbibliotek kan också publicera olovliga kopior av annat material. – På engelska: shadow library. – Se också piratbibliotek.

[forskning] [gratis] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 17 januari 2022]

youtube-dl

ett program för nerladdning av ljud och video från YouTube och liknande webbplatser. – youtube‑dl har funnits sedan 2006, men blev uppmärksammat i oktober 2020, då RIAA, som stödde sig på lagen DMCA, begärde att GitHub skulle ta bort youtube‑dl från sina sidor. Det gjorde också GitHub en tid, men publicerade sedan programmet igen i december 2020. – Den juridiska svagheten i RIAA:s begäran var att youtube‑dl inte innehåller upphovsrättsligt skyddat material: det är ett verktyg för att ladda ner ljud och video. Utvecklarna av youtube‑dl har uttryckligen förklarat att ett syfte med programmet är att kringgå YouTubes kopieringsskydd. Men YouTube har tillstånd av upphovsrättshavarna för allt som publiceras, vilket kan tolkas som att nerladdning av material från YouTube ska räknas som privatkopiering. – Blockeringen av youtube‑dl ledde till vad som har beskrivits som en Streisand‑effekt: uppretade användare spred källkoden till youtube‑dl varhelst de kunde, och folk som aldrig hade hört talas om youtube‑dl fick nu veta att det fanns. – dl i youtube‑dl står för download manager. – Se yt-dl.org.

[upphovsrätt] [27 juli 2021]

Sparks Group

  1. – ett nätverk för illegal spridning av upphovsrättsligt skyddade filmer. I augusti 2020 slog polis i många länder, bland annat Sverige, till mot nätverket och tog servrar i beslag. Sparks Group uppges ha kommit över diskar (DVD och Blu‑ray) med filmer innan de hade släppts till allmänheten och publicerat dem på sitt nätverk. – Se Europols webbsidor;
  2. Sparks Group (sparksgroupinc.com) är också en amerikansk rekryteringsfirma.

[it-relaterad brottslighet] [företag] [pirat] [upphovsrätt] [29 augusti 2020]

porrutpressning

krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

BayStream

Pirate Bays tjänst för strömmande video. – Liksom Pirate Bays övriga material publiceras filmer och tv‑program på BayStream utan hänsyn till upphovsrätten. Tjänsten blev känd i december 2019. Man kommer åt materialet på BayStream genom Pirate Bays användargränssnitt: det är markerat antingen med bokstaven B eller med en liten grön triangel. Sajten baystream.co (oåtkomlig sedan september 2020] var för uppladdning av material. – IDG:s artiklar om BayStream: länk.

[film] [pirat] [strömmande] [upphovsrätt] [16 september 2020]