porrutpressning

krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

BayStream

Pirate Bays tjänst för strömmande video. – Liksom Pirate Bays övriga material publiceras filmer och tv‑program på BayStream utan hänsyn till upphovsrätten. Tjänsten blev känd i december 2019. Man kommer åt materialet på BayStream genom Pirate Bays användargränssnitt: det är markerat antingen med bokstaven B eller med en liten grön triangel. Sajten baystream.co är för uppladdning av material. – IDG:s artiklar om BayStream: länk.

[film] [pirat] [upphovsrätt] [12 december 2019]

firma

till slutet av 2018 den juridiska term för företagsnamn. Eftersom ordet firma i dagligt tal står för företag ändrades terminologin i lagtexter från den 1 januari 2019. Den juridiska termen är sedan dess företagsnamn. – Läs mer på Bolagsverkets webbsidor.

[företagstyper] [upphovsrätt] [ändrad 14 februari 2020]

känneteckensrätt

övergripande beteckning på lagar om skydd av varumärken och företagsnamn. Med ordet kännetecken vill man markera att skyddet inte bara gäller företagsnamn och varumärken som kan skrivas med bokstäver, utan också logotyper och märken av olika slag. – På engelska: trade mark law.

[upphovsrätt] [3 augusti 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se domslut) (länken nere, domens nummer är 226-15 från 2017). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 oktober 2019]

immateriell egendom

egendom som inte har materiell form. Det är sådant som konstnärliga verk som skyddas av upphovsrätt, patent och namn på företag och produkter (varumärken). Se också immaterialrätt.– Immateriella tillgångar är ett vidare begrepp som omfattar sådant som kunskap, erfarenhet och goodwill – det är värdefullt, men det kan inte skyddas av patent eller upphovsrätt. När det gäller egendom i materiell form skiljer man mellan fast egendom (mark, hus) och lös egendom. – På engelska talar man om intellectual property och det vidare begreppet intangible property, som också kan inbegripa skulder och andra åtaganden. 

[företag och ekonomi] [juridik] [5 december 2018]