Digital Research

programföretaget bakom operativ­systemen CP/M† och DR‑DOS. – Digital Research grundades 1974 av programmerarna Gary Kildall† och Dorothy McEwen†. Det hette först Intergalactic Digital Research. – Digital Research såldes 1991 till Novell†, som i sin tur 1995 sålde det till Caldera†. Företagsnamnet Digital Research används inte längre. – Det finns en webbsida som använder Digital Researchs namn (digitalresearch.biz), och som drivs av före detta anställda på företaget. – Digital Research ska inte förväxlas med Digital Equipment Corporation†, som numera ingår i Hewlett Packard Enterprise.

[företag] [it-historia] [ändrad 23 september 2020]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(18901974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

Kurzweil, Ray

Porträtt av densamme.
Ray Kurzweil.

Raymond Kurzweil (1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typ­snitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda upp­fann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurz­weil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med dator­tekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.

[ai] [hälsa] [musik] [personer] [ray kurzweil] [tillgängligt] [ändrad 1 december 2o17]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]