krypto-apokalyps – beteckning på den snabba nedgången i valutakurser för kryptovalutor våren 2022. – Kursen för bitcoin hade till exempel gått ner med 47 procent i maj 2022. Detta tros höra samman med fall på börsen, kriget i Ukraina, stigande inflation och hotande brist på livsmedel och andra varor. – En del debattörer tolkar kryptoapokalypsen som tecken på att allt fler har insett att kryptovalutor inte har något beständigt värde. Chefen för den europeiska centralbanken, Christine Lagarde, sa i ett nederländskt tv‑program 2022 att kryptovalutor i grunden är värdelösa – se npostart.nl…. Investeraren och statistikern Nassim Nicholas Taleb anser att bitcoins värde är noll – se arxiv.org/abs…. Han anser att bitcoin inte är ett betalningsmedel, utan ett Ponzibedrägeri – enda sättet att bli rik är att gå med tidigt och sälja ut före den oundvikliga kraschen. De som går med sent blir av med sin insats. – Å andra sidan har valutakursen för kryptovalutor gått ner tidigare, men de har återhämtat sig.
[kryptovalutor] [24 maj 2022]
(the ludic fallacy) – [den felaktiga] tron att statistik över resultat av slumpspel motsvarar sannolikheten för händelser i andra sammanhang. – Med resultat av slumpspel menas resultat av slantsingling, tärningskast, roulette eller andra spel där sannolikheten förväntas vara lika hög (eller åtminstone känd) för alla möjliga utfall. Ju längre man håller på i sådana spel, desto mer sannolikt är det att det blir ungefär lika många av alla möjliga utfall. Singlar man slant tio gånger bör det bli krona ≈fem gånger och klave ≈fem gånger. Det är osannolikt (en chans på 1 024) att det blir krona tio gånger; tio chanser på 1 024 att det blir krona nio gånger och klave en gång. Och så vidare. Men sannolikheten för att det blir exakt fem kronor på tio kast är 252 på 1 024 (och följaktligen är det lika sannolikt att det blir klave exakt fem gånger). Detta åskådliggörs av normalfördelningskurvan. De mest sannolika utfallen ligger runt mitten. – Det ludiska felslutet innebär att man tror att även händelser som inte är slumpspel fördelar sig på samma sätt – att de är independently and identically distributed. Huruvida det verkligen är så är en empirisk fråga i varje enskilt fall. – Benämningen ludisk / ludic kommer från det latinska ordet för spel – ludus. Uttrycket ludiskt felslut kommer från Nicholas Nassim Taleb.
[fel] [sannolikhet] [statistik] [ändrad 7 september 2020]
(1960) – libanesisk-amerikansk författare och riskanalytiker. – Taleb är känd för att ha lanserat begreppen svart svan, antifragilitet och ludiskt felslut. Hans böcker säljer i stora upplagor. Han är en skarp kritiker av traditionella metoder för riskbedömning och statistisk analys. I boken Skin in the game (länk) från 2018 hävdar han att man inte bör sätta tilltro till bedömningar gjorda av så kallade experter, om experterna inte har något att förlora på att ha fel – ”no skin in the game”. – Intervju från maj 2019 i Dagens Nyheter: länk (bakom betalvägg). – Talebs webbsida är fooledbyrandomness.com.
[nassim nicholas taleb] [personer] [riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 12 april 2020]
antifragilitet – det att något blir bättre och starkare av oreda, störningar och skador (till en gräns). – Uttrycket antifragility myntades av Nassim Nicholas Taleb och beskrevs i hans bok Antifragile: Things that gain from disorder från 2012. Det används i beskrivningar av kraven på stora it-system, som de som driver sociala medier. De måste vara utformade så att de klarar väntade och oväntade förändringar och påfrestningar utan att sluta fungera.
[it-system] [ändrad 1 juni 2019]
- – (black swan) – osannolik händelse som, om den inträffar, får omfattande konsekvenser. En ”svart svan” är extremt osannolik enligt en potenslag. Men den kan inträffa och kan då få katastrofala följder – eller lyckosamma följder. – Benämningen svart svan i denna betydelse kommer från boken The black swan från 2007 av Nassim Nicholas Taleb. – Se också grå svan, drakkung, grå noshörning, independently and identically distributed, den långa svansen, Paretoprincipen, svart elefant och Zipfs lag;
- – benämning på ett logiskt felslut: eftersom man bara har sett vita svanar drar man slutsatsen att svarta svanar inte finns. (De finns, men är sällsynta – se denna länk.)
[riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 4 september 2022]
en kurva som beskriver den fördelning av värden som i statistisk teori anses mest sannolik. – Kurvan har formen av en kulle eller en kyrkklocka och kallas därför på engelska för bell curve. De värden som ligger runt medelvärdet är vanligast, och antalet större och mindre värden är ungefär samma på båda sidor om mitten – kurvan är symmetrisk. – Exempel: De flesta vuxna personer är runt medellängd, medan det finns få som är ovanligt långa eller ovanligt korta. En kurva över den vuxna befolkningens kroppslängd med kroppslängd på den liggande axeln och antal personer på den stående axeln skulle likna en normalfördelningskurva. Kullen eller bulan i mitten representerar de medellånga. ”Svansarna” längst till vänster och höger representerar antalet mycket korta respektive mycket långa. Det finns inga vuxna som är tre meter, så om man lägger till slumpmässigt utvalda personer till underlaget för kurvan förändras den inte mycket. – Från början var kurvan en rent matematisk konstruktion, uttänkt av matematikern Carl Friedrich Gauss. Den visar sannolikheten för olika utfall i teoretiska experiment, som när man till exempel singlar slant många gånger. (Ju fler gånger man gör det, desto mer sannolikt att det blir ≈50 procent krona och ≈50 procent klave.) Det var först senare som normalfördelningskurvan fick användning i tillämpad statistik. – I boken Den svarta svanen (2012, The black swan, 2007) kritiserade Nassim Nicholas Taleb användningen av normalfördelningskurvan i analys och prognoser. Han påpekar att den inte speglar sådant som fördelningen av pengar. – Se också independently and identically distributed och ludiskt felslut. – På engelska: normal distribution curve, bell curve eller gaussian curve; ofta bara Gaussian.
[statistik] [ändrad 12 april 2020]