ludiskt felslut

(the ludic fallacy) – [den felaktiga] tron att statistik över resultat av spel motsvarar sannolikheten för händelser i andra sammanhang. – Med resultat av spel menas resultat av slantsingling, tärningskast, roulette eller andra slumpspel där sannolikheten förväntas vara lika hög för alla möjliga utfall. Ju längre man håller på, desto mer sannolikt är att det blir ungefär lika många av alla möjliga utfall. Singlar man slant tio gånger bör det bli krona ≈fem gånger och klave ≈fem gånger. Det är osannolikt (en chans på 1 024) att det blir krona tio gånger; tio chanser på 1 024 att det blir krona nio gånger och klave en gång. Men sannolikheten för att det blir exakt fem kronor på tio kast är 252 på 1 024 (och följaktligen är det lika sannolikt att det blir klave exakt fem gånger). Detta åskådliggörs av normalfördelningskurvan. De mest sannolika utfallen ligger runt medelvärdet. – Det ludiska felslutet innebär att man tror att även händelser som inte är slumpspel fördelar sig på samma sätt – att de är independently and identically distributed. Huruvida det verkligen är så är en empirisk fråga i varje enskilt fall. – Benämningen ludisk / ludic kommer från det latinska ordet för spel – ludus. Uttrycket ludiskt felslut kommer från Nicholas Nassim Taleb.

[fel] [sannolikhet] [statistik] [12 april 2020]

Taleb, Nassim Nicholas

(1960) – libanesisk-amerikansk författare och riskanalytiker. – Taleb är känd för att ha lanserat begreppen svart svan, antifragilitet och ludiskt felslut. Hans böcker säljer i stora upplagor. Han är en skarp kritiker av traditionella metoder för riskbedömning och statistisk analys. I boken Skin in the game (länk) från 2018 hävdar han att man inte bör sätta tilltro till bedömningar gjorda av så kallade experter, om experterna inte har något att förlora på att ha fel – ”no skin in the game”. – Intervju från maj 2019 i Dagens Nyheter: länk (bakom betalvägg). – Talebs webbsida är fooledbyrandomness.com.

[nassim nicholas taleb] [personer] [riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 12 april 2020]

antifragility

antifragilitet – det att något blir bättre och starkare av oreda, störningar och skador (till en gräns). – Uttrycket antifragility myntades av Nassim Nicholas Taleb och beskrevs i hans bok Antifragile: Things that gain from disorder från 2012. Det används i beskrivningar av kraven på stora it-system, som de som driver sociala medier. De måste vara utformade så att de klarar väntade och oväntade förändringar och påfrestningar utan att sluta fungera.

[it-system] [ändrad 1 juni 2019]

svart svan

  1. – (black swan) – osannolik händelse som, om den inträffar, får omfattande konse­kvenser. En ”svart svan” är extremt osannolik enligt en potenslag. Men den kan inträffa och kan då få katastrofala följder – eller lyckosamma följder. – Benämningen svart svan i denna betydelse kommer från boken The black swan från 2007 av Nassim Nicholas Taleb. – Se också drakkung, grå noshörning, independently and identically distributed, den långa svansen,  Paretoprincipen­, svart elefant och Zipfs lag;
  2. – benämning på ett logiskt felslut: eftersom man bara har sett vita svanar drar man slut­satsen att svarta svanar inte finns. (De finns, men är säll­synta – se denna länk.)

[riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 26 april 2020]

normalfördelningskurva

en kurva som beskriver den fördelning av värden som i statistisk teori anses mest sannolik. – Kurvan har formen av en kulle eller en kyrk­klocka och kallas därför på engelska för bell curve. De värden som ligger runt medelvärdet är vanligast, och antalet större och mindre värden är ungefär samma – kurvan är symmetrisk. – Exempel: De flesta vuxna personer är runt medellängd, medan det finns få som är ovanligt långa eller ovanligt korta. En kurva över den vuxna befolkningens kropps­längd med kroppslängd på den liggande axeln och antal personer på den stående axeln skulle likna en normalfördelnings­kurva. Kullen eller bulan i mitten representerar de medel­långa. ”Svansarna” längst till vänster och höger representerar antalet mycket korta respektive mycket långa. Det finns inga vuxna som är tre meter, så om man lägger till slumpmässigt utvalda personer till underlaget för kurvan förändras den inte mycket. – Från början var kurvan en rent matema­tisk konstruktion, uttänkt av matematikern Carl Friedrich Gauss. Den visar sannolikheten för olika utfall i teoretiska experiment, som när man till exempel singlar slant många gånger. (Ju fler gånger man gör det, desto mer sannolikt att det blir ≈50 procent krona och ≈50 procent klave.) Det var först senare som normalfördelningskurvan fick användning i tillämpad statistik. – I boken Den svarta svanen (2012, The black swan, 2007) kritiserade Nassim Nicholas Taleb användningen av normalfördelningskurvan i analys och prognoser. Han påpekar att den inte speglar sådant som fördelningen av pengar. – Se också independently and identically distributed och ludiskt felslut. – På engelska: normal distri­bution curve, bell curve eller gaussian curve; ofta bara Gaussian.

[statistik] [ändrad 12 april 2020]