årliga utmärkelser inom it-säkerhet. – Pwnie Awards delas ut till personer som upptäcker buggar i it‑säkerhet, knäcker kryptering samt för forskning inom it‑säkerhet. Priserna har delats ut sedan 2007 på konferensen Black hat. – Namnet Pwnie, som innehåller ordet pwn, uttalas som pony. – Se pwnies.com.
[utmärkelser] [19 april 2021]
Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering – de svenska åklagarmyndigheternas gemensamma it‑system för ärendehantering och diarieföring. – Cåbra infördes 2007 och ersatte de äldre systemen Brådis och EnVis. Åklagarväsendets hantering av personuppgifter regleras i denna förordning. Systemet har utvecklats av företaget Decerno (länk). En artikel från 2017 om Cåbra finns i tidskriften Krimfall – länk (nere sedan december 2019). – I månadsskiftet september–oktober 2019 slutade Cåbra att fungera, vilket ledde till att en stor del av åklagarnas arbete avstannade, utom det som kunde skötas med manuella rutiner och med ett reservdatorsystem. – Cåbra togs i drift igen den 4 oktober 2019 (se pressmeddelande).
[driftsäkerhet] [förkortningar på C] [juridik] [ändrad 24 januari 2022]
(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]
Apples program för automatisk backup av Macintosh. – Time Machine gör regelbunden inkrementell backup på anslutna externa hårddiskar. Om utrymmet på hårddisken tar slut raderas de äldsta backuperna automatiskt för att skapa utrymme för nyare backuper. Time Machine är installerat på alla Macar sedan 2007. – Apples nerlagda trådlösa router Airport Time Capsule† hade inbyggd hårddisk och kunde ta automatiskt trådlös backup på anslutna Macar. – Se Apples webbsidor.
[backup] [ändrad 10 december 2018]
äldre filnamnsändelse för filer från kalkylarket Microsoft Excel. – Sedan 2007 har .xls ersatts med andra filnamnsändelser som består av .xls och en bokstav till.
[filnamnsändelser] [förkortningar på X] [inaktuellt] [kalkylark] [ändrad 23 juni 2017]
förkortning för General public license (GPL), version 3. – GPLv3, som är den senaste versionen av GPL publicerades i slutgiltig version i juni 2007. Gäller fortfarande (2023). Den stora förändringen jämfört med tidigare versioner var att GPLv3 är lättare att kombinera med andra licenser för fri mjukvara. – Läs mer om GPLv3 på Free software foundations webbsidor (länk).
[fri mjukvara] [förkortningar på G] [licenser] [ändrad 22 januari 2023]
en stiftelse som vill sprida, standardisera och vidareutveckla Linux. – Linux Foundation grundades 2007 med aktivt stöd från företag som dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Oracle. Stiftelsens mål sägs ibland ironiskt vara att hålla Linus Torvalds anställd. – Stiftelsen har inga rättigheter till namnet Linux – det tillhör Linus Torvalds personligen genom Linux Mark, som samarbetar nära med stiftelsen. – Se linuxfoundation.org.
[linux] [stiftelser] [ändrad 12 oktober 2020]
en teknik för handflateigenkänning från Fujitsu. Det används för autentisering. PalmSecure har funnits sedan 2007 och är inbyggt i många datorer från Fujitsu. Användaren autentiserar sig genom att hålla handen i luften strax ovanför en avläsare. PalmSecure används också i kortterminaler och uttagsautomater. – Läs mer på Fujitsus webbsidor: länk.
[biometri] [ändrad 1 april 2020]
korsad webbläsarattack – sätt att lura en dator att ladda ner skadeprogram genom att utnyttja två webbläsare på den angripna datorn. – Genom att kombinera två sårbarheter, en i vardera webbläsaren, kan angriparen smussla in det skadliga programmet. Fenomenet blev känt 2007. Om man då besökte en viss webbplats med Internet Explorer† laddade Internet Explorer ner skadlig kod och vidarebefordrade den direkt till Firefox. Internet Explorer kunde inte köra den skadliga koden, men Firefox kunde göra det. Firefox hade å andra sidan en spärr mot nerladdning av den skadliga koden direkt från webbplatsen, men tog emot koden när den levererades från ett annat program i samma dator. Möjligheten blockerades snabbt, men liknande angrepp är tänkbara.
[sårbarheter] [webbläsare] [ändrad 16 maj 2018]