Cåbra

Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering – de svenska åklagarmyndigheternas gemensamma it‑system för ärendehantering och diarieföring. – Cåbra infördes 2007 och ersatte de äldre systemen Brådis och EnVis. Åklagarväsendets hantering av personuppgifter regleras i denna förordning. Systemet har utvecklats av företaget Decerno (länk). En artikel från 2017 om Cåbra finns i tidskriften Krimfalllänk (nere sedan december 2019). – I månadsskiftet september–oktober 2019 slutade Cåbra att fungera, vilket ledde till att en stor del av åklagarnas arbete avstannade, utom det som kunde skötas med manuella rutiner och med ett reservdatorsystem. – Cåbra togs i drift igen den 4 oktober 2019 (se pressmeddelande).

[driftsäkerhet] [förkortningar på C] [juridik] [ändrad 24 januari 2022]

ADSP

(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]

Time Machine

Apples program för automatisk backup av Macintosh. – Time Machine gör regelbunden inkrementell backup på anslutna externa hårddiskar. Om utrymmet på hårddisken tar slut raderas de äldsta backuperna automatiskt för att skapa utrymme för nyare backuper. Time Machine är installerat på alla Macar sedan 2007. – Apples nerlagda trådlösa router Airport Time Capsule† hade inbyggd hårddisk och kunde ta automatiskt trådlös backup på anslutna Macar. – Se Apples webbsidor.

[backup] [ändrad 10 december 2018]

Larsson, Veronika

en påhittad svensk kvinna som 2007—2013 skrev ett stort antal inlägg på engelska i sociala medier. – ”Veronica Larsson” fick stor uppmärksamhet för ett inlägg i den brittiska tidningen The Guardians kommentarsforum den 30 juli 2013 där ”hon” påstod att hon hade hotats med våldtäkt, stympning och mord av manliga motspelare i spel på nätet (se The Guardians webbsidor). Sammanlagt skrev ”hon” bland annat under åtta månader 3 600 inlägg på The Guardians kommentarsforum. Ofta använde ”hon” signaturen ”TheIneffableSwede”. – Enligt egna uppgifter hade ”Veronika Larsson” en imponerande meritförteckning med studier på Berkeley och London school of economics, och ”hon” talade fem språk. Konstigt nog verkade ”hon” inte vara bra på svenska. – Journalisten Jack Werner (kwasbeb.se) (nere i juli 2022), känd från Viralgranskaren†, började undersöka och fann att ingen av ”Veronika Larssons” referenser stämde. Bilderna på ”henne” var stulna från en Facebook‑sida som tillhörde en kvinna i Kalifornien. – 2013 kom Jack Werner fram till att ”Veronika Larsson” troligen var en skolbibliotekarie, ”Steven”, i Kalifornien. – Läs mer i denna (arkiverad) och denna (arkiverad) artikel i Metro, i denna artikel i InternetWorld samt i Jack Werners bok Ja skiter i om det är sant det är förjävligt ändå (länk) från 2018.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [källkritik] [ändrad 6 juli 2022]

Linux Foundation

en stiftelse som vill sprida, standardisera och vidareutveckla Linux. – Linux Foundation grundades 2007 med aktivt stöd från företag som dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Oracle. Stiftelsens mål sägs ibland ironiskt vara att hålla Linus Torvalds anställd. – Stiftelsen har inga rättigheter till namnet Linux – det tillhör Linus Torvalds personligen genom Linux Mark, som samarbetar nära med stiftelsen. – Se linuxfoundation.org.

[linux] [stiftelser] [ändrad 12 oktober 2020]

PalmSecure

en teknik för hand­flate­igen­känning från Fujitsu. Det används för autentisering. Palm­Secure har funnits sedan 2007 och är inbyggt i många datorer från Fujitsu. Användaren autentiserar sig genom att hålla handen i luften strax ovanför en avläsare. PalmSecure används också i kortterminaler och uttagsautomater. – Läs mer på Fujitsus webbsidor: länk.

[biometri] [ändrad 1 april 2020]

cross-browser attack

korsad webbläsarattack – sätt att lura en dator att ladda ner skadeprogram genom att utnyttja två webbläsare på den angripna datorn. – Genom att kombinera två sårbarheter, en i vardera webbläsaren, kan angriparen smussla in det skadliga programmet. Fenomenet blev känt 2007. Om man då besökte en viss webbplats med Internet Explorer† laddade Internet Explorer ner skadlig kod och vidare­befordrade den direkt till Firefox. Internet Explorer kunde inte köra den skadliga koden, men Firefox kunde göra det. Firefox hade å andra sidan en spärr mot ner­laddning av den skadliga koden direkt från webb­platsen, men tog emot koden när den levererades från ett annat program i samma dator. Möjlig­heten block­e­ra­des snabbt, men liknande angrepp är tänkbara.

[sårbarheter] [webbläsare] [ändrad 16 maj 2018]

Herdict

ett avslutat projekt för kartläggning av webb­sidor som inte är tillgängliga – oavsett om detta berodde på tekniska fel, censur eller något annat. – Herdict byggde på att många använd­are rappor­te­rade otillgängliga webbsidor med hjälp av ett tilläggs­pro­gram i sina webbläsare. – Namnet: Herdict är en samman­drag­ning av engelska herd och verdict. Det var ett projekt inom OpenNet Initiative, inlett 2007, avslutat 2019. – Läs mer på cyber.harvard.edu….

[avslutat] [censur] [gräsrotsbaserat] [webbtjänster] [ändrad 17 april 2022]

ostrukturerad personuppgift

personuppgift som ingår i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. (Som person­­upp­gifter räknas i lagen all information som på något sätt kan knytas till en levande person.) – Från 2007 gjorde Personuppgiftslagen† (PuL) skillnad mellan strukturerade personuppgifter och ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som gäller sedan 2018, och som har ersatt PuL, gör ingen skillnad. – Grundregeln i PuL var att ostrukturerade personuppgifter fick hanteras fritt så länge man inte kränkte den som uppgifterna gällde. Vad som räknas som kränkande kan variera från fall till fall. – Se informa­tion från Integritetsskyddsmyndigheten (länk). – Lagarna om ostrukturerade personuppgifter gällde inte för känsliga personuppgifter, som bara fick behandlas i sär­skilda fall.

[inaktuellt] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 9 januari 2020]