bitmoji

Kvinna med mörkbrunt hår och glasögon spottar ut kaffe medan hon håller i en kopp.
Bitmoji sätter kaffet i vrångstrupen.

en personlig emoji, oftast lik den person den tillhör. – Man sätter ihop en egen bitmoji genom att kombinera frisyr, hårfärg, hudfärg, ögonfärg, kläder, glasögon och annat. Ofta vill man göra bitmojin så lik en själv som möjligt. Det är i praktiken samma sak som en avatar. En del användare modifierar sin bitmoji ofta, kanske flera gånger dagligen, för att berätta vad de har varit med om. – Bitmoji är en tjänst som numera tillhör Snap (företaget bakom Snapchat). Det utvecklades först 2007 av det kanadensiska företaget Bitstrips, som 2016 köptes av Snap. Bitmoji‑tjänsten är kopplad till Snapchat, men bitmojier kan användas även i andra sociala medier. – Se bitmoji.com.

[kuriosa] [sociala medier] [tecken] [19 maj 2023]

Pwnie Awards

årliga utmärkelser inom it-säkerhet. – Pwnie Awards delas ut till personer som upptäcker buggar i it‑säkerhet, knäcker kryptering samt för forskning inom it‑säkerhet. Priserna har delats ut sedan 2007 på konferensen Black hat. – Namnet Pwnie, som innehåller ordet pwn, uttalas som pony. – Se pwnies.com.

[utmärkelser] [19 april 2021]

Cåbra

Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering – de svenska åklagarmyndigheternas gemensamma it‑system för ärendehantering och diarieföring. – Cåbra infördes 2007 och ersatte de äldre systemen Brådis och EnVis. Åklagarväsendets hantering av personuppgifter regleras i denna förordning. Systemet har utvecklats av företaget Decerno (länk). En artikel från 2017 om Cåbra finns i tidskriften Krimfalllänk (nere sedan december 2019). – I månadsskiftet september–oktober 2019 slutade Cåbra att fungera, vilket ledde till att en stor del av åklagarnas arbete avstannade, utom det som kunde skötas med manuella rutiner och med ett reservdatorsystem. – Cåbra togs i drift igen den 4 oktober 2019 (se pressmeddelande).

[driftsäkerhet] [förkortningar på C] [juridik] [ändrad 24 januari 2022]

ADSP

(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]

Time Machine

Apples program för automatisk backup av Macintosh. – Time Machine gör regelbunden inkrementell backup på anslutna externa hårddiskar. Om utrymmet på hårddisken tar slut raderas de äldsta backuperna automatiskt för att skapa utrymme för nyare backuper. Time Machine är installerat på alla Macar sedan 2007. – Apples nerlagda trådlösa router Airport Time Capsule† hade inbyggd hårddisk och kunde ta automatiskt trådlös backup på anslutna Macar. – Se Apples webbsidor.

[backup] [ändrad 10 december 2018]

Larsson, Veronika

en påhittad svensk kvinna som 20072013 skrev ett stort antal inlägg på engelska i sociala medier. – ”Veronica Larsson” fick stor uppmärksamhet för ett inlägg i den brittiska tidningen The Guardians kommentarsforum den 30 juli 2013 där ”hon” påstod att hon hade hotats med våldtäkt, stympning och mord av manliga motspelare i spel på nätet (se The Guardians webbsidor). Sammanlagt skrev ”hon” bland annat under åtta månader 3 600 inlägg på The Guardians kommentarsforum. Ofta använde ”hon” signaturen ”TheIneffableSwede”. – Enligt egna uppgifter hade ”Veronika Larsson” en imponerande meritförteckning med studier på Berkeley och London school of economics, och ”hon” talade fem språk. Konstigt nog verkade ”hon” inte vara bra på svenska. – Journalisten Jack Werner (kwasbeb.se), känd från Viralgranskaren†, började undersöka och fann att ingen av ”Veronika Larssons” referenser stämde. Bilderna på ”henne” var stulna från en Facebook‑sida som tillhörde en kvinna i Kalifornien. – 2013 kom Jack Werner fram till att ”Veronika Larsson” troligen var en skolbibliotekarie, ”Steven”, i Kalifornien. – Läs mer i denna (arkiverad) och denna (arkiverad) artikel i Metro, i denna artikel i InternetWorld samt i Jack Werners bok Ja skiter i om det är sant det är förjävligt ändå (länk) från 2018.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [källkritik] [ändrad 8 februari 2023]

Linux Foundation

en stiftelse som vill sprida, standardisera och vidareutveckla Linux. – Linux Foundation grundades 2007 med aktivt stöd från företag som dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Oracle. Stiftelsens mål sägs ibland ironiskt vara att hålla Linus Torvalds anställd. – Stiftelsen har inga rättigheter till namnet Linux – det tillhör Linus Torvalds personligen genom Linux Mark, som samarbetar nära med stiftelsen. – Se linuxfoundation.org.

[linux] [stiftelser] [ändrad 12 oktober 2020]

PalmSecure

en teknik för hand­flate­igen­känning från Fujitsu. Det används för autentisering. Palm­Secure har funnits sedan 2007 och är inbyggt i många datorer från Fujitsu. Användaren autentiserar sig genom att hålla handen i luften strax ovanför en avläsare. PalmSecure används också i kortterminaler och uttagsautomater. – Läs mer på Fujitsus webbsidor: länk.

[biometri] [ändrad 1 april 2020]