Kategori: dsl

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om DSL (digital subscriber line). Kategorin DSL är en underavdelning av kategorin bredband.

DSLAM

(digital subscriber line access multiplexer, ibland …module) – utrustning som i telefonstationen hanterar de enskilda abonnenternas DSL‑anslutningar. En DSLAM förbinder flera abonnenters kopparledningar med en gemensam kabel för anslutning till internet hos operatören.

[dsl] [förkortningar på D] [ändrad 25 november 2019]

delningsdosa

(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefon­­jacket i vanliga telefonsamtal och data­kom­mu­ni­ka­tion och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: del­nings­­dosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefon­­jacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvud­jacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp samman­­satta signaler på liknande sätt.

[dsl] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]

G.fast

en standard för dataöverföring med en giga­bit i sekunden i koppar­nät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när av­ståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 mega­bit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.

[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]

XDSL

sammanfattande beteckning på DSL, digital subscriber line, av alla slag. – X:et står för okänd, eftersom det finns en hel familj av DSL‑tekniker med förkortningar som slutar på DSL.

[dsl] [förkortningar på X] [ändrad 23 juni 2017]

VDSL

Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.

[dsl] [förkortningar på V] [ändrad 30 juni 2017]

ADSL

asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internet­anslutning genom det vanliga tele­nätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ursprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilo­bit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilo­bit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra mega­bit per sekund, i bästa fall en giga­­bit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asymmetriskt därför att abonnenten har hög band­bredd till sig, men låg band­bredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.

[dsl] [förkortningar på A] [ändrad 31 december 2017]

DSL

  1. – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till tele­fonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räck­vidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
  2. – DSL, se Damn small Linux.

[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]