Kategori: fysik

(UV) – elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus. (Annorlunda uttryckt: med högre frekvens.) – Ultraviolett gränsar till violett i regnbågen, därav namnet (synligt violett ljus ligger i våglängdsbandet 380–435 nanometer). En del människor, särskilt yngre, kan uppfatta en del ultraviolett. Man brukar räkna våglängdsbandet från 100 till 300 nanometer som ultraviolett, men den bortre gränsen varierar beroende på sammanhang. Ultraviolett strålning, som ibland kallas för ultraviolett ljus, beter sig i stort sett som ljus, och används ibland för dataöverföring. – Ultraviolett ingår i solstrålning, och är nödvändig för att människor (och andra varelser) ska kunna producera D‑vitamin. Men i höga doser kan ultraviolett strålning, främst de kortare våglängderna, orsaka hudcancer och skada ögonen. – Man brukar dela in ultraviolett strålning i tre typer, beroende på våglängd:

• – UVA (315–400 nanometer) – ligger närmast synligt violett ljus och är tämligen harmlöst för människor, förutom att det kan orsaka brännskador;
• – UVB (280–315 nanometer) – når jordytan i mindre mängder med solstrål­ningen, men det kan inte tränga igenom tjocka moln. UVB behövs för kroppens produktion av D‑vitamin;
• – UVC (100–280 nanometer) – intensiv strålning som kan vara skadlig även i mycket små doser (brännskador, risk för cancer). UVC från solen absorberas av atmosfären. Men konstgjord UVC används bland annat för desinficering.

– Man talar också om extremt ultraviolett ljus, som har våglängder kortare än 200 nanometer.

[fysik] [ändrad 15 augusti 2021]