Zoomdysmorfofobi – föreställning av att det är något allvarligt fel på ens eget utseende, orsakat av att man har sett sig själv i många videokonferenser. – Termen Zoom dysmorphia myntades 2020 av den amerikanska hudläkaren Shadi Kourosh (länk) när hon upptäckte en ökning av önskemål om plastikkirurgiska skönhetsingrepp i ansiktet och satte det i samband med det ökande antalet videokonferenser under pandemin. (Se denna vetenskapliga artikel.) Videokonferenserna behöver givetvis inte ha skett genom just Zoom. – Engelska dysmorphia, försvenskat till dysmorfi, är kort för dysmorphophobia, på svenska dysmorfofobi – ”skräck för [egen] fulhet”. Det beskrivs som en störning av upplevelsen av det egna utseendet – mer i Wikipedia. – Se också Zoom fatigue. – Sedan 2016 har man också talat om Snapchat dysmorphia. Snapchatdysmorfofobi anses orsakas av skillnaden mellan användarens faktiska utseende och det förskönade utseende som kan åstadkommas med speciella filter i Snapchat.
[it-relaterade hälsoproblem] [3 oktober 2021]
Zoomutmattning – svår trötthet efter många och långa videokonferenser. – Tröttheten anses ha att göra med den nästan oavbrutna ögonkontakten via bildskärm med alla de andra konferensdeltagarna. När alla sitter i samma rum har de inte ögonkontakt på samma intensiva sätt. Man ser också sig själv på bildskärmen, vilket kan vara påfrestande av flera skäl. (Se Zoom dysmorphia.) Forskare talar om icke‑verbal överbelastning (nonverbal overload). Enkelt uttryckt: det är påfrestande när många personer tittar på en hela tiden samtidigt som man förväntas vara tyst och höra på för det mesta. Se denna artikel av Jeremy N Bailenson (länk). – Zoomutmattning uppmärksammades under Covid‑pandemin 2020–2021, då många jobbade hemifrån och träffade arbetskamrater via videokonferens. Det har namn efter videokonferenstjänsten Zoom, men kan naturligtvis orsakas av andra sådana tjänster. – Se också fatigue.
[ord på fatigue] [stress] [videoteknik] [2 oktober 2021]
”pingdemin” – beteckning på den höga sjukfrånvaro som i Storbritannien utlöses av sjukvårdens smittspårningsapp under covid‑19‑pandemin 2020–2021. – Brittiska National health service, NHS (nhs.uk), har spritt en app (se denna länk) som meddelar (”pingar”) alla som har kommit i kontakt med någon som är smittad med covid‑19, och som ålägger dem att isolera sig i hemmet. Många brittiska företag klagar på att detta har lett till att alltför många anställda är frånvarande.
[appar] [hälsa] [21 juli 2021]
- – allmän trötthet, huvudvärk, torra och röda ögon samt andra besvär som verkar bero på att man har tittat på en bildskärm för länge;
- – även: det att man är trött på att se film och video på bildskärm och därför vill gå på teater eller konsert.
– På engelska: screen fatigue, screen time fatigue; även: computer vision syndrome, CVS.
[hälsa] [22 juni 2021]
det att allt fler vill förbättra sitt utseende med plastikoperationer efter att ha sett sig själva på bildskärm i videokonferenser (inte nödvändigtvis med Zoom). Antalet videokonferenser har ökat kraftigt under Covid 19‑pandemin 2020–2021. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk.
[hälsa] [videoteknik] [16 mars 2021]
ett forskningsprojekt med målet att utveckla en tröja som kan upptäcka sjukdomssymptom hos bäraren. – Projektet inleddes 2020 och är ett samarbete mellan institutet Smart Textiles (smarttextiles.se) vid högskolan i Borås (hb.se), Stanford, Chalmers (chalmers.se) och Sahlgrenska (sahlgrenska.se). – Se pressmeddelande från Smart Textiles.
[forskningsprojekt] [kroppsburet] [medicinsk teknik] [2 mars 2021]
appobligatorium, obligatorisk app, apptvång – några amerikanska universitets regel att alla studenter måste ha appar som kartlägger och förebygger möjlig smittspridning med Covid 19‑virus. – Sådana appar kartlägger bärarens rörelser och varnar om hon kommer i närheten av möjliga smittbärare. De kan också i efterhand spåra en smittbärares kontakter. Tvång att installera sådana appar kom inför höstterminen 2020. Det kritiserades, bland annat för att studenterna åläggs installera apparna utan att få information om exakt hur de används och vad som händer med insamlade data – apparna kan kartlägga andra aktiviteter – och för att det förutsätts att alla studenter har smarta mobiler som de alltid bär på sig och som ständigt är påslagna och laddade. – Se artikel på EFF:s webbsidor: länk.
[appar] [hälsa] [kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 18 oktober 2021]
upplevelse av att en mobiltelefon ringer, trots att den inte gör det. Ofta att telefonen, som man har i fickan, vibrerar när ringsignalen är avstängd (fantomvibrering). – På engelska bland annat phantom ringing, phantom vibration, phantom phone syndrome (PPS), fauxcellarm; se också ringxiety.
[mobiltelefoner] [psykologi] [30 juni 2020]