inom it: som direkt svarar på användarens instruktioner eller handlingar. – Användaren sitter vid datorn och ser på bildskärm (eller genom annat medium) hela tiden vad datorn gör. Det är underförstått att resultatet av användarens instruktioner till interaktiva program i de flesta fall visas genast, i varje fall utan irriterande väntetid. En aspekt är att program som används interaktivt ofta inte har någon slutpunkt som definieras av programmet. Användaren bestämmer när arbetet ska avslutas. (Jämför med batch.) – På engelska: interactive. – Bakgrund: Interaktiv datorteknik har växt fram sedan ungefär 1960. Dessförinnan förekom bara batchkörningar: användaren matade in sina instruktioner i datorn, vanligtvis på hålkort, och väntade på resultatet i form av en utskrift på papper. Om resultatet tydde på att användaren hade programmerat fel fick hon upprepa proceduren. Det var Digital† med sina minidatorer som införde arbetssättet där användaren satt vid en bildskärm och direkt kunde se resultatet av sina inmatningar. I början skedde inmatningen enbart i form av text och siffror. 1963 visade Ivan Sutherland upp ett program med grafiskt användargränssnitt. Det typiska användargränssnittet för persondatorer med mus (FIMP) slog igenom på 1980‑talet med Mac.
[användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 15 juni 2018]