Kategori: desinformation

Felaktiga eller vilseledande uppgifter som avsändaren sprider med avsikten att de ska tas för sanna och att de ska lura, förvirra eller skada.

falska nyheter

(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publice­ras som om de var äkta ny­heter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizza­gate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:

  • – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att av­sänd­a­rens likasinnade ska ta lögn­er­na på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deepfake och fabricerade medier;
  • – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska ny­heter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens† lista över sajter med parodiska nyheter finns här (arkiverad).

– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]

post-truth

det att vad som faktiskt är sant inte spelar någon roll i opinionsbildning. Alltså att folk tror på sådant som passar deras åsikter och känslor och struntar i motbevis. – Post‑truth blev Årets ord 2016 enligt Oxford Dictionaries, och det har använts sedan 1992. Det anses kännetecknande för mycket av opinionsbildningen på sociala medier.

[desinformation] [ändrad 8 juni 2020]

concern troll

”bekymmerstroll” – en som ger bekymrade, till synes välmenta, råd i ett diskussionsforum, men som är ute efter att störa eller tysta diskussionen. (Se troll, betydelse 1.) – Ett concern troll kan varna för att andra diskussionsdeltagare kan råka illa ut på grund av sina åsikter, eller påpekar andra icke‑existerande eller irrelevanta problem. (Jämför med 4 D:s of disinformation.)

[desinformation] [diskussioner] [troll] [ändrad 12 december 2017]

trollfabrik

(troll farm, troll factory) – propagandistgrupp som har till uppgift att sprida falska eller vilseledande påståenden på internet. Oftast anställd av en stat. Medlemmarna nästlar sig in i sociala medier och andra forum och agerar som vanliga privat­per­soner. – Använd­ning av troll­fabriker är ofta ett inslag i informationspåverkan. – Till skillnad från vanliga troll brukar trollfabriker­nas skribenter inte vara provoka­tiva, utan de vill verka trovärdiga. – Läs också om motparten, älvor. – Se till exempel artikel i New York Times (länk). –  Troll­fabrik var 2015 ett av årets nyord enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk).

[desinformation] [politik] [troll] [årets nyord] [ändrad 22 februari 2022]

informationskrig

angrepp mot fiendens informationsförmedling genom:

  • – försök att slå ut radio, tv, internet och andra kommunikationer;
  • – störningar eller:
  • – utsändning av egen propaganda eller desinformation.

– Detta kan pågå även i fredstid. Målet är fiendens krigsmakt, men också massmedier och allmänheten. Det är en kombination av cyberkrig­föring, telekrigföring och psykologisk krig­föring, se informationspåverkan. – Ordet informationskrig används också i mer allmän betydelse om propagandakam­panjer. – På engelska: information warfare.

[desinformation] [krig] [ändrad 21 juni 2022]

infodemi

ryktesepidemi – snabb och omfattande ryktesspridning genom internet och mobiltele­foner. – Ordet infodemi används främst om ryktesepidemier som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. Den användes troligen först om ryktes­sprid­ning om SARS‑influensan 2003 och senare om den så kallade svininfluensan 2009. – Skill­naden mot vandringssägner (urban legends) är att info­demier sprids mycket snabbt. – Även: kampanj av illa­sinnad ryktessprid­ning på inter­net. – Infodemi var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) (men det har stått i denna ordlista sedan 2015). – På engelska: infodemic.

[skvaller och rykten] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]