Zoom

  1. – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
  2. Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst, grundad 2011. – Zoom tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även om de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekom Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Zoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppges ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.

[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 8 april 2021]

animoji

emoji som kan efterlikna avsändarens ansiktsuttryck. Man kan spela in sitt ansiktsuttryck med mobiltelefonens kamera och få emojin att göra samma min. Animojier introducerades 2017 av Apple (se Apples webbsidor). Ordet är kort för animated emoji. – Animoji var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Jämför med memoji.

[tecken] [årets nyord] [27 december 2019]

nudge

knuff, puff – i marknadsföring och annan påverkan: diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. På svenska används i denna betydelse också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludgeslam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val.

[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 27 december 2019]

sharent

”barndelare” – förälder som lägger ut för många bilder och annan information om sina barn på sociala nätverk. Detta kan inte bara vara genant för barnen, särskilt när de blir äldre, det kan också göra information om barnen tillgänglig för oönskad marknadsföring, annan påverkan eller värre saker. – Ordet: sammandragning av share (dela) och parent. Även: sharenting (”barndelning”). – Sharenting var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[barn] [exhibitionism] [jargong] [sociala nätverk] [årets nyord] [ändrad 27 december 2019]

deep fake

”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. Från början användes ordet deep fake om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deep fake news. Uttrycket deep fake, som också stavas deepfake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallow fake eller shallowfake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor.

[källkritik] [årets nyord] [ändrad 1 november 2020]