Euclid

en avvecklad kombinerad miniatyrdator och kamera från Intel. Den skulle användas som ”öga” i rörliga robotar. – Euclids kamera kunde, med hjälp av infrarött laserljus, skapa en tredimensionell bild av sin omgivning i realtid. Detta skulle, tillsammans med GPS och sensorer för rörelse och position, hjälpa roboten att röra sig utan att stöta emot saker eller ramla omkull. Euclid var platt och avlång, ungefär en decimeter lång. Den visades upp sommaren 2016 och började marknadsföras i januari 2017, men lades ner i början av 2018. Den var främst tänkt för robot­utveck­lare och såldes tillsammans med ett utvecklingspaket. – Se Intels webbsidor. – Namnet: Engelsk stavning av Euklides, grekisk matematiker – se Wikipedia.

[kameror] [nerlagt] [robotar] [ändrad 6 januari 2021]

Moto Mods

system av tillbehör till Lenovos smarta mobiler, modell Moto Z. Till­be­hören är i samma format som telefonerna och fästs med magneter. Det finns bland annat ett zoomobjektiv från Hasselblad, en projektor, en hög­talare och ett batteripack. Serien lanserades 2016. Mods anspelar på modifications. – Se denna länk.

[mobiltelefoner] [ändrad 22 augusti 2018]

RGBG

Färgblandningen rgbg i form av ett Bayerfilter. Liknar ett schackbräde där varannan ruta är grön. Av de återstående är varannan röd och varannan blå.
Ett Bayerfilter.

rött, grönt, blått, grönt – i digitalkameror och på bildskärmar (inklusive tv) – en vari­ant av färgblandningen RGB. På fyra bildpunkter går det i RGBG en röd, en blå och två gröna. I de flesta digitalkameror används RGBG i färgfiltermatrisen. – Skälet till att man dubblerar de gröna bildpunkterna är att det arrangemanget liknar hur det mänskliga ögat uppfattar färg. – RGBG patenterades 1976 av Bruce BayerKodak. RGBG‑färgfilter kallas därför också för Bayerfilter. (Men det finns andra sätt att arrangera färgerna än det som Bayer patenterade.) Förkortningarna GRGB och RGGB förekommer också.

[bildskärmar] [färg] [förkortningar på R] [kameror] [ändrad 11 juni 2017]

bländare

(aperture) – på kameror: den ställbara öppning som avgör hur mycket ljus som når bildsensorn (eller filmen) per tidsenhet. – Bländare finns både på digitalkameror och på äldre kameror för film. Mycket enkla kameror har fast bländare: det går alltså inte att ändra bländaröppningens storlek. – Bländarens inställning anges i förhållande till objektivets brännvidd enligt mönstret f/8 eller f:8. Det betyder att diametern på öppningen som släpper in ljus är lika med objektivets brännvidd (f) i millimeter, delad med, i detta fall, 8. För ett 50-millimeters objektiv motsvarar alltså f/8 en bländaröppning med lite mer än sex millimeters diameter (50/8=6,25). Men för ett 80-millimetersobjektiv motsvarar f/8 alltså en diameter på tio millimeter (80/8=10). Poängen med detta är att samma bländarinställning alltid ger samma ljusmängd, mätt på sensorplattan. – Ofta utelämnar man f/ eller f: och anger bara siffran. I korrekt terminologi är detta bländartalet. Bländaren f/8 är alltså samma sak som bländartalet 8. – Bländare finns enligt praxis i en serie där varje bländare är (ungefär) dubbelt så stor som den föregående. Alltså f/1, f/1,4, f/2, f/2,8, f/4, f/5,6, f/8, f/11, f/16… Serien bygger på att bländaröppningens storlek är proportionell mot kvadraten på diametern. – Ju större bländaröppning, till exempel f/2, desto mer ljus. Det kan därför verka självklart att använda så stor bländaröppning som möjligt. Men det är inte alltid lämpligt, eftersom skärpedjupet står i omvänd proportion till bländaröppningens storlek. Med bländare f/2 (bländartal 2) är det alltså hög risk för oskärpa, medan det är lätt att få en skarp bild med bländare f/8.

[kameror] [ändrad 6 maj 2021]