minskning av antalet uppgifter i en datamängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:
- – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett enhetligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrundning kan alltså ses som en form av binning;
- – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
- – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
- – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).
[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]
(lens) – på kameror: en eller flera linser som samlar ljusstrålarna från motivet till en bild som kan fångas på film eller på en bildsensor. – På mycket enkla kameror består objektivet av en enda lins, men på de flesta kameror är det flera linser. Oavsett om det är en eller flera linser heter det objektiv på svenska. – Objektiv kan vara fast monterade, som på de flesta amatörkameror, eller utbytbara som på systemkameror. – Objektivets ljusstyrka är ett mått på hur mycket ljus det kan släppa in per tidsenhet. Ljusstyrkan anges som objektivets största bländare, till exempel f:2.0, som är ljusstarkare än f:2.8. Bokstaven f står för objektivets brännvidd, till exempel 35 millimeter. Om brännvidden är 35 millimeter och ljusstyrkan är f:2,8 blir bländarens diameter 35:2,8, alltså 12,5 millimeter. Man tar ofta bort f: och skriver bara 2.0, 2.8 och så vidare: då heter det bländartal. Objektivets brännvidd, som alltid mäts i millimeter, avgör, satt i förhållande till bildsensorns storlek, om objektivet är ett teleobjektiv, vidvinkelobjektiv eller normalobjektiv. Läs mer om detta under 35‑mm equivalent. Ett zoomobjektiv har steglöst omställbar brännvidd. – Ordet objective för objektiv finns också på engelska, men används mest om teleskop och mikroskop, inte om kameror.
[kameror] [ändrad 19 augusti 2022]
- – Finder – filhanteraren i Macintosh. Visas i det fönster som man använder för att söka och ordna filer. Finder kommer fram om man klickar på symbolen för Finder (ett kvadratiskt leende ansikte) eller om man klickar på ⌘-n på skrivbordet. – Finder har funnits på Macintosh sedan den första Macen 1984, och kallas för Finder även på svenska;
- – om kameror: se sökare.
[användargränssnitt] [filer] [kameror] [ändrad 3 oktober 2018]
spegellös systemkamera – digital systemkamera som liknar en spegelreflexkamera, men saknar den uppfällbara spegeln. I stället är sökaren elektronisk. Sökaren är alltså en liten bildskärm som visar den bild som uppfångas av bildsensorn. Sökaren kan vara ett titthål av klassisk typ eller en större bildskärm på kamerans baksida: ofta har kameran båda. – Alla enklare digitalkameror är spegellösa – termen är bara relevant för systemkameror där den står för ett alternativ till spegelreflexkameror. – En spegelreflexkamera har en uppfällbar spegel som på optisk väg reflekterar den bild som kommer in genom objektivet till sökaren. Spegeln skymmer bildsensorn (eller filmen på äldre kameror). När fotografen tar en bild måste spegeln därför fällas upp så att bilden kan uppfångas av bildsensorn. Nackdelen med detta är att det tar tid att fälla upp spegeln, den tar plats och den låter. – Det finns också spegelreflexkameror med en fast, halvgenomskinlig spegel.
[kameror] [ändrad 7 augusti 2018]
kamera med utbytbara objektiv, eventuellt också med andra utbytbara delar, till exempel utbytbara sökare, batterihållare och, på kameror för film, utbytbara filmmagasin. Systemkameror är ofta spegelreflexkameror, men behöver inte vara det – se spegellös.
[kameror] [ändrad 5 december 2019]
på kameror: anordning som hjälper fotografen att förutse hur bilden blir. – Sökaren brukar vara en liten öppning med en lins upptill på kamerans baksida, anpassad för att fotografen ska sätta ögat tätt intill. Det var den vanliga typen av sökare på kameror för film. Men på digitalkameror är sökaren ofta en liten bildskärm som är kopplad till bildsensorn, eventuellt kompletterad med en traditionell sökare. Den lilla bildskärmen kan vara monterad med gångjärn så att den kan vridas i olika vinklar. – På kameror för film var sökaren en optisk anordning: på spegelreflexkameror visade den en reflektion av den bild som objektivet projicerade, alltså exakt samma bild som skulle fastna på filmen; på andra kameror var det en separat optisk anordning. – På engelska: finder, viewfinder.
[kameror] [ändrad 28 juli 2021]
eller sensorplatta – digitalkamerornas motsvarighet till film. – Bildsensorn är en elektronisk krets som omvandlar energin i det infallande ljuset till elektriska laddningar. Det finns två huvudtyper av bildsensorer, CCD och CMOS. Samma bildsensorer kan användas både för stillbilder och rörliga bilder. – Eftersom bildsensorer finns i många olika storlekar har det blivit svårt att avgöra vilka brännvidder på objektiven som motsvarar tele, vidvinkel och normal brännvidd på traditionella kameror (småbildskameror). Man brukar därför räkna om brännvidden så att den motsvarar de som användes på småbildskameror – se 35‑mm equivalent. – Se också färgfiltermatris.
[kameror] [ändrad 3 december 2019]
mönster av röda, gröna och blå mycket små rutor som är placerat över bildsensorn i digitalkameror för att de ska kunna ta färgbilder. – Bildsensorer reagerar nämligen bara på ljusstyrka, inte på färg. En digitalkamera kan alltså egentligen bara ta svartvita bilder. Det är tack vare färgfiltermatrisen den kan ta färgbilder. – Färgfiltermatrisen består av ett rutmönster av mycket små röda, gröna och blåa filter (se RGBG). När ljuset passerar genom färgfiltermatrisen uppstår en bild som fortfarande är svartvit, och som bildar ett mönster som kan vara svårt att tolka. Men bilden kan lätt omvandlas till en färgbild genom att man lägger till rött, grönt och blått i samma mönster som i matrisen. Detta görs med automatik när en digitalkamera visar foton. Eftersom varje ruta i mönstret bara har en färg – bilderna blir på nära håll som mosaiker i rött, grönt och blått – kan bilderna bli lite suddiga i konturerna, särskilt om man förstorar dem (se blockighet). Digitalkameror brukar därför också ha ett inbyggt program för RGB‑interpolering som automatiskt tilldelar varje bildpunkt en mer nyanserad färg, sammansatt av rött, grönt och blått. (Jämför med filformatet RAW.) – På engelska: color filter array, förkortat CFA.
[färg] [kameror] [ändrad 24 januari 2018]
i kamerateknik: den egenskap hos kameraobjektiv som avgör ifall objektivet får en snäv bildvinkel (tele, som en kikare), vid bildvinkel eller något däremellan. – Tekniskt är brännvidd det avstånd mellan objektivet och filmplanet som ger en skarp bild när objektivet är inställt på oändlighet. Avståndet mäts från objektivets inre mittpunkt (huvudpunkten) och anges i millimeter (även i USA). Långa brännvidder kallas för tele och fungerar som kikare, korta brännvidder kallas för vidvinkel. Vad som är lång och kort brännvidd beror på vilken storlek kamerans sensorplatta, eller filmrutan, har. På en traditionell småbildskamera för 35-millimetersfilm (den vanligaste kameratypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 70 mm och uppåt som tele, brännvidder från 35 mm och kortare som vidvinkel. Objektiv med brännvidd runt 50 mm kallas för normalobjektiv eftersom de ger ungefär samma bildvinkel som ögat. Men detta gäller bara för 35 mm-film – andra filmformat behöver andra brännvidder för att ge samma bildvinkel. Digitalkameror har också andra brännvidder än småbildskameror, men kameratillverkarna brukar räkna om brännvidderna för digitalkameror till 35‑mm equivalent. – På engelska: focal length. – Se Optiksällskapets ordlista (kräver sökning).
[kameror] [ändrad 23 augusti 2018]
- – 35-millimetersfilm – den 35 millimeter breda film som används i så kallade småbildskameror. Själva bildrutan är 24×36 millimeter, utom i så kallat halvformat, som är 18×24 millimeter. Detta var den vanligaste typen av film före digitalkamerorna. Samma film används i de flesta professionella filmkameror;
- – 35-millimetersobjektiv – objektiv med brännvidden 35 millimeter, som ger lätt vidvinkel på en småbildskamera med bildrutor på 24×36 millimeter. (Men med andra mått på bildrutan ger samma brännvidd en annan bildvinkel.) – Se också 35‑mm equivalent.
[foto] [kameror] [ändrad 26 april 2018]