privat toppdomän

på internet: toppdomän som har registrerats av en organisation eller myndighet och som ofta består av organisationens eller myndighetens namn. Ett exempel är Stockholms stad som har egen toppdomän: .stockholm – se start.stockholm. Men det förekommer också att företag och organisationer registrerar vanliga ord som privata domäner i hopp om att kunna sälja underdomäner – se till exempel .menu. Den som registrerar en privat toppdomän har full bestämmanderätt över toppdomänen och ansvarar för att den fungerar. – Möjlighet att registrera privata toppdomäner infördes 2011 av ICANN (se detta pressmeddelande). Det är dyrt – det kostar 185 000 dollar att ansöka, utan garanti för att ansökan beviljas, och till det kommer återkommande avgifter. Det krävs också att den sökande visar att den kan driva toppdomänen på ett korrekt och säkert sätt – se pre‑delegation testing. – Se ICANN:s handbok för sökande. – För aktuell information om privata toppdomäner, se newgtlds.icann.org. – Den formella benämningen på engelska är new generic top-level domain, förkortat gTLD. Kallas ibland på engelska för dot brand. – Skillnaden mellan en privat toppdomän och en sponsrad toppdomän är att en sponsrad toppdomän är avsedd för en viss typ av företag eller organisationer och är knuten till en branschorganisation som är bunden av regler som har godkänts av ICANN. Men en branschorganisation kan givetvis också köpa en privat toppdomän.

[privata toppdomäner] [30 april 2020]

.new

en privat toppdomän som används för att skapa eller öppna dokument direkt från webbläsarens adressrad. – Om man till exempel skriver doc.new på adressraden skapas ett nytt tomt dokument i Google Dokument direkt. (Förutsättningen är att man är inloggad på Googles tjänster.) Liknande funktioner finns eller kommer att finnas på .new‑domäner som andra företag har registrerat. eBay har registrerat sell.new – den leder direkt till eBays sidor för försäljning av varor. Den privata toppdomänen .new registrerades i oktober 2019 av Google. – Se Googles webbsidor.

[privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

pre-delegation testing

(PDT) – testning av att den som vill driva en privat toppdomän på internet har teknisk kapacitet och förmåga att göra det. – Först när den sökande har klarat ett sådant test ansluts domänen till internets rotserver, vilket innebär att den blir tillgänglig genom internets adressystem DNS. (Det är anslutningen som kallas för delegation, på svenska delegering.) Den tekniska testningen görs av Internetstiftelsen i Sverige, mer om det här. – Se denna information från ICANN.

[privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

.sucks

en kontro­versiell privat toppdomän för kritik mot namngivna företag. (Sucks = suger, det vill säga är värdelös.) Om man ogillar till exempel ”Acme” kan man registrera underdomänen acme.sucks. (Det har tidigare länge förekommit att personer har registrerat domäner med namn som acmesucks.com.) Företag som vill blockera en sådan registrering kan själva registrera en underdomän under .sucks för 250 000 dollar, vilket har lett till att .sucks har kallats för ”utpressningsdomän”. För privatpersoner och konsumentorganisationer är priset mycket lägre. – Innan den privata toppdomänen hade godkänts begärde dåvarande USA‑senatorn Jay Rockefeller att den skulle stoppas. Han beskrev det som ”little more than a predatory shakedown scheme”. – Organisationen som har registrerat den privata toppdomänen .sucks, Vox Populi, hävdar att den vill skapa ett forum för konsumentdebatt. Enskilda kan registrera .sucks‑domäner för 249 dollar, men då får de inte ha en webbsida på domänen: alla besökare slussas vidare till en gemensam sida för debatt. – .sucks är en av många toppdomäner som har registrerats sedan det i princip blev fritt fram att registrera privata toppdomäner. Den togs i bruk i början av 2015. – Se get.sucks. – Läs också om Ripoff Report.

[handel] [privata toppdomäner] [ändrad 27 augusti 2020]