privat toppdomän

på internet: toppdomän som har registrerats av en organisation eller myndighet och som ofta består av organisationens eller myndighetens namn. Ett exempel är Stockholms stad som har egen toppdomän: .stockholm – se start.stockholm. Men det förekommer också att företag och organisationer registrerar vanliga ord som privata domäner i hopp om att kunna sälja underdomäner – se till exempel .menu. Den som registrerar en privat toppdomän har full bestämmanderätt över toppdomänen och ansvarar för att den fungerar. – Möjlighet att registrera privata toppdomäner infördes 2011 av ICANN (se detta pressmeddelande). Det är dyrt – det kostar 185 000 dollar att ansöka, utan garanti för att ansökan beviljas, och till det kommer återkommande avgifter. Det krävs också att den sökande visar att den kan driva toppdomänen på ett korrekt och säkert sätt – se pre‑delegation testing. – Se ICANN:s handbok för sökande. – För aktuell information om privata toppdomäner, se newgtlds.icann.org. – Den formella benämningen på engelska är new generic top-level domain, förkortat gTLD. Kallas ibland på engelska för dot brand. – Skillnaden mellan en privat toppdomän och en sponsrad toppdomän är att en sponsrad toppdomän är avsedd för en viss typ av företag eller organisationer och är knuten till en branschorganisation som är bunden av regler som har godkänts av ICANN. Men en branschorganisation kan givetvis också köpa en privat toppdomän.

[privata toppdomäner] [30 april 2020]

Dagens ord: 2020-05-16