grafik

  1. – se datorgrafik;
  2. – traditionellt: text eller bild som är avsedd för tryckning, i konstnärliga sammanhang träsnitt, kopparsnitt, litografi och andra tekniker där konstnären själv gör hantverket. En grafiker är antingen en konstnär som gör grafik eller en anställd på ett tryckeri.

Grafik som i datorgrafik, i betydelsen ’illustrationer’ i allmänhet, är en direktförsvenskning av engelska graphics.

magenta

  1. – purpurröd färg som används i additiv färg­bland­ning, till exempel i tid­nings­­tryck. – Se CMYK. – Tid­nings­tryck­are kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till miss­för­stånd när man talar om dator­grafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
  2. – tidigare namn på mikrokärnan Zircon;
  3. Magenta – Googleprojekt för att använda maskininlärning för att skapa konst och musik. – Se magenta.tensorflow.org.

[ai] [bildbehandling] [operativsystem] [tryckning] [ändrad 5 december 2017]

 

fyrfärgstryck

det vanligaste sättet att trycka färgbilder i tidningar och tidskrifter. Man använder fyra tryck­plåtar som måste passas ihop noga. Med cyan, magenta, gult och svart (se CMYK), som blandas i lämpliga proportioner, kan man återge alla färger på ett god­tag­bart sätt. Vitt får man av papperet. – Om man har höga krav på färgåtergivning kan man använda fler tryck­plåtar för att få mer exakta färgtoner. – Se också subtraktiv färg­bland­ning.

[tryckning] [ändrad 7 november 2017]

cyan

blågrön färg som används i additiv färg­­bland­ning. Se CMYK. – Tidningstryck­are kallar ofta cyan för blått, men det kan leda till missförstånd när det gäller dator­­grafik (se RGB). Cyan är en av de färger som behövs i färgskrivare.

[skrivare] [tryckning] [ändrad 24 januari 2018]

bunt

i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag närmast bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså höger­kanten på en vänster­sida och vänster­kanten på en höger­sida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en en­staka sida som inte ska bindas in blir det höger­kanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänster­marginal, men bunten räknas i typo­grafi inte som marginal. Bunten brukar vara  smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.

[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]