P3

en färgrymd som är utvecklad för att användas i digital spelfilm, och som också används i bildskärmar. – P3 har betydligt fler färgtoner än standarden sRGB från 1996 och ungefär samma omfång av färgtoner som Adobe RGB, men P3 har något fler röda nyanser än Adobe RGB och något färre gröna. Skillnaden kan bero på att Adobe RGB är anpassat för tryckning, medan P3 är avsett för bildskärmar och filmvisning. – Under namnet DCI‑P3 publicerades färgrymden 2010 som standard av den amerikanska filmbranschens tekniska organisation SMPTE (smpte.org). 2015 kom den första persondatorn med en bildskärm för P3‑färgrymden, nämligen Apples iMac. Flera andra ledande tillverkare har sedan dess börjat använda P3‑färgrymden.

[bildbehandling] [bildskärmar] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]

sRGB

standard RGB – en färgrymd som definierades 1996 av Hewlett‑Packard† och Microsoft för definition av färgtoner för bildskärmar, skrivare och på internet. sRGB har blivit en officiell standard med beteckningen IEC 61966‑2‑1:1999 (länk). sRGB är fortfarande den vanligaste färgrymden för dagligt bruk privat och på kontor, men för bildbehandling med högre anspråk på exakt färgåtergivning finns andra färgrymder med större omfång, som Adobe RGB och P3.

[bildbehandling] [bildskärmar] [förkortningar på S] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]

Adobe RGB

en färgrymd som specificerades 1998 av Adobe och som har fler färgtoner än standarden sRGB. Den största skillnaden är att Adobe RGB har fler nyanser av grönt och cyan. Adobe RGB är utvecklat för hantering av färger som först visas på bildskärm och sedan ska tryckas eller skrivas ut med färgskrivare med bibehållen kvalitet. Adobe RGB har ungefär lika stort omfång som färgrymden P3, men P3 har färre gröna färgtoner och fler röda. – Mer i Wikipedia.

[bildbehandling] [bildskärmar] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]

gamut

allmänt: omfång, spektrum, skala. Uttrycket color gamut eller bara gamut används om färgrymder: hur många, och vilka, färgtoner som kan beskrivas och / eller återges av en kamera, skrivare eller tryckpress – dess ”färgskala”. – Wide-gamut – stort omfång, stort färgomfång.

[bildskärmar] [kameror] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]

print res

kort för print resolution, den upplösning som behövs på bilder som ska tryckas. Branschstandard är 300 bildpunkter per tum (ppi), minsta godtagbara upplösning för tryck anses vara 250 bildpunkter per tum (alltså tio per millimeter).

rippning

  1. – allmänt: kopiering av ljud, bild, video eller grafik från en informationsbärare till en annan, till exempel från en CD eller DVD till hårddisk, oftast med byte av filformat. Mer formellt: extrahering av innehållet. Det som är viktigt för användaren överförs – musik, bilder – men annan dold information i originalfilen kan tas bort;
  2. – i grafik: konvertering av en sida från ett layoutprogram till rastrerad form, så att tryckeriet kan göra en tryckplåt av sidan. Mycket av informationen i layoutprogrammets filformat tas då bort, eftersom den bara finns där för att man ska kunna redigera sidan. När man rippar sidan ska den inte redigeras mer, och därför tar man bort allt som inte beskriver den färdiga sidan;
  3. – motsvarande för musik och film: man kan rippa från en CD eller DVD till hårddisken, normalt med formatkonvertering, och man kan också rippa från hårddisken till CD eller DVD;
  4. – allmänt: sno en fil genom att kopiera den.

– Ordet rippa kommer av engelska raster image processing, förkortat RIP. Det kan också anspela på rip off – sno, stjäla, lura till sig, slita åt sig.

[optiska diskar] [tryckning] [typografi] [ändrad 9 oktober 2019]

raster

punktmönster som en bild delas upp i för att bli tryckbar. Nyanser av mörkt och ljust realiseras genom att punkternas storlek varieras. – Utan rastrering skulle större ytor smetas ut vid tryckning, och det skulle bli omöjligt att trycka gråtoner. Uppdelningen av bilden i många små punkter gör det enklare att reglera hur mycket färg som trycks på varje liten del av sidan. Egentligen är rastret inte punkterna på bilden utan ett rutnät: i äldre tryckteknik rastrerade man bilder genom att fotografera dem genom ett finmaskigt rutnät. I digital teknik framställs rasterbilden med hjälp av datorprogram – se rippning och rastertäthet. (Ordet raster kommer av ett latinskt ord som betyder kratta.) – På engelska: screen.

[bildbehandling] [tryckning] [ändrad 31 oktober 2019]