DVD

digital versatile disk, från början digital video diskoptisk disk med samma yttermått som en CD, men med mycket högre kapacitet. Används för långfilmer och för datalagring. En DVD har plats för en långfilm. – DVD‑formatet utvecklades av Sony och introducerades i Japan 1996, i USA 1997 och i Europa 1998. Försäljningen av DVD har avtagit på 2010‑talet, dels på grund av det nyare formatet Blu‑ray disc, men framför allt på grund av distribution av video över internet. – En enkel DVD rymmer 4,7 gigabyte jämfört med 0,6 gigabyte på en CD. De flesta DVD lagrar dessutom data i två skikt på samma sida, och rymmer då 8,5 gigabyte. Man kan dessutom göra dubbelsidiga DVD, och då får man in 17 gigabyte på en disk, men sådana DVD förekommer sällan i praktiken. – DVD har tätare datalagring per ytenhet än CD och använder datakompression (MPEG-2). Spelare för DVD kan också spela CD, men en CD‑spelare kan inte spela DVD. – För att förhindra piratkopiering av långfilmer i DVD‑format är DVD krypterade med algoritmen CSS. – Inspelningsbara (”brännbara”) DVD‑format är bland andra DVD-R, DVD+R, DVD-RW, DVD+RW och DVD-RAM. – Att spela in information på en DVD kallas för att bränna en DVD, mer formellt för att skriva till DVD:n. En DVD som kan raderas och brännas igen kallas för återskrivbar. – DVD‑formatet förvaltas av organisationen DVD Forum (länk, senast uppdaterad 2004). – Läs också om DVD‑for­matets efterföljare, Blu‑ray disc.

[förkortningar på D] [lagringsmedier] [videoteknik] [ändrad 21 februari 2018]